legio-logo
Vi hjälper Dig med Dina juridiska frågor
Ring 08-678 60 50

Blogg

Har du varit med om en trafikolycka och orsakats en personskada?

Photo by Erick Zajac on Unsplash

Om du har råkat ut för en trafikolycka kan du ha rätt till så kallad trafikskadeersättning från fordonets trafikförsäkring för de personskador du orsakats. (mer …)

Kommentera

Vänta inte tills att det är försent – skriv testamente, äktenskapsförord & samboavtal!


Photo by Brett Andrei Martin on Unsplash

Att avtala partners emellan om äktenskapsförord eller samboavtal är något som verkar vara enkelt men som i själva verket är något som många av oss undviker. (mer …)

Kommentera

Hur mycket kostar en vårdnadstvist och vem betalar?

Photo by Juliane Liebermann on Unsplash

 

Inte sällan får vi på LEGIO frågan hur mycket en vårdnadstvist kan komma att kosta och om förlorande part måste betala motpartens ombudskostnader. Det är högst relevanta frågor eftersom tvister om vårdnad, boende och umgänge kan leda till långa, utdragna och även kostsamma processer. Det är därför viktigt att ha koll på finansieringen innan man initierar en sådan process.

(mer …)

Kommentera

Högre krav på barnets offentliga biträde vid LVU

lego mini figure on brown sand
Photo by Yulia Matvienko on Unsplash

När ett barn omhändertas enligt lagen om vård av unga (LVU) har både barnet och föräldern rätt till ett eget offentligt biträde som hjälper till i processen så att prövningen blir rätt. Det är staten som betalar kostnaden för biträdet i förvaltningsdomstolen. Förvaltningsrätten har på senare tid blivit mer noggrann i urvalet av vilka jurister som får förordnas som offentliga biträden i den här typen av mål. (mer …)

Kommentera

Påföljd vid återfall i brott

Photo by Anne Nygård on Unsplash
Photo by Anne Nygård on Unsplash

Vilken betydelse det ska ha vid påföljdsbestämningen, att den tilltalade tidigare blivit lagförd för brott, är en fråga som under lång tid varit föremål för diskussion i den juridiska litteraturen. Även lagstiftaren har ägnat ett stort intresse för frågan.

Påföljdssystemet bygger sedan 1989 års reform på principerna om proportionalitet, ekvivalens och humanitet. Det innebär att straff ska bestämmas efter brottets svårhet, att lika fall ska behandlas lika och att frihetsberövanden ska undvikas, eller hållas korta, så långt det är möjligt. Frågan är om återfallsregleringen är förenlig med de teorier och principer som utgör grunden för påföljdssystemet.

Att den tilltalade tidigare begått brott kan vid påföljdsbestämningen beaktas i tre avseenden. Det kan leda till strängare påföljdsval, förverkande av villkorligt medgiven frihet samt påverka straffmätningen i skärpande riktning. I doktrinen har den sistnämnda möjligheten, att skärpa straffmätningen så att högre bötesstraff eller längre frihetsberövande döms ut, kritiserats för att inte vara förenlig med påföljdssystemets grundläggande principer. Lagstiftaren menar dock, med hänvisning till det allmänna rättsmedvetandet, att det är rimligt och av vikt för påföljdssystemets trovärdighet, att återfall ska kunna leda till strängare straff.

Det är rimligt att låta återfall i brott utgöra grund för strängare påföljdsval samt kunna leda till förverkande av villkorligt medgiven frihet. Det är dock inte möjligt i ett system som gör anspråk på proportionalitet, ekvivalens och humanitet, att låta tidigare brottslighet utgöra en skärpande faktor vid straffmätningen.

Straffskärpningsbestämmelsen bör därför ses över, så att den är förenlig med de principer som påföljdssystemet bygger på. En sådan ordning tycks dock vara svår att uppnå.

Kommentera

Olycksfallsförsäkring

              Photo by: Josh Vuong on Unsplash

En olycksfallsförsäkring kan ge dig rätt till ersättning för det fall du råkar ut för en olycksfallsskada. I försäkringssammanhang brukar begreppet olycksfallsskada definieras som en plötslig, oförutsedd, yttre händelse som drabbar försäkringstagaren. Ett exempel på en olycksfallsskada kan vara att du varit med om en trafikolycka, att du skadat dig i hemmet eller ramlat på vägen till jobbet. Oavsett hur olyckan gått till och vilka konsekvenser som olyckan medfört, exempelvis i form av besvär och/eller arbetsoförmåga, är det viktigt att undersöka om det finns en olycksfallsförsäkring som täcker skadan.

En sådan olycksfallsförsäkring kan du exempelvis ha genom skola/arbetsgivare, hemförsäkring eller fackförbund. Det kan också vara så att du är medförsäkrad och omfattas av en försäkring som är tecknad på en annan familjemedlem, såsom äkta make, sambo, förälder eller barn. Det händer att det vid närmare genomgång visar sig att det finns flera olycksfallsförsäkringar som täcker skadehändelsen, vilket kan innebära att du är berättigad till ersättning från flera försäkringar.

Precis som övriga försäkringar på marknaden kan innehållet i en olycksfallsförsäkring och vilken ersättning som försäkringen lämnar skilja sig åt beroende på i vilket försäkringsbolag försäkringen är tecknad. Ersättningen bestäms av såväl försäkringsvillkoren som det enskilda försäkringsbrevet. Ersättning kan lämnas för exempelvis så kallad medicinsk invaliditet (bestående funktionsnedsättning), kostnadsersättning för sjuk- och läkemedelskostnader och för ekonomisk invaliditet (ersättning för bestående arbetsoförmåga).

Om du har frågor om olycksfallsförsäkringar eller behöver hjälp att utreda om du varit med om en olycksfallsskada och vilken ersättning du är berättigad till, är du alltid välkommen att kontakta LEGIO på telefonnummer 08-678 60 50.

Kommentera

Hur kan staten ha rätt att bestämma att mitt barn ska vårdas med tvång?

 

         Photo by: Karim Manjra on Unsplash

 

I regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar, stadgas våra fri- och rättigheter. I lagen uttrycks bl.a. att varje medborgare är skyddad gentemot det allmänna vad gäller påtvingade kroppsliga angrepp och frihetsberövanden samt tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom Sverige eller lämna landet. Våra fri- och rättigheter kan emellertid, under vissa förutsättningar, begränsas genom lag. Exempel på detta är då staten beslutar att en person ska omhändertas enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, även kallad LVU. En sådan process sker i förvaltningsrätten och föregås av en ansökan från den ifrågavarande kommunens socialnämnd i det fall samtliga möjligheter till vård på frivillig väg anses vara uttömda. Bedömer socialnämnden att situationen är så pass akut att barnet löper en stor risk att skadas innan förvaltningsrätten hinner ta ett beslut i frågan kan dock socialnämnden dessförinnan besluta om ett omedelbart omhändertagande som sedan prövas av förvaltningsrätten.

 

För att ett barn ska kunna omhändertas med stöd av LVU krävs att det föreligger en påtaglig risk för att barnets hälsa och utveckling skadas till följd av missförhållanden i hemmet eller barnets eget beteende. Missförhållanden i hemmet kan t.ex. vara att barnet utsätts för fysisk eller psykisk misshandel, att barnet utnyttjas på ett otillbörligt sätt eller att barnets vårdnadshavare brister i omsorgen av barnet. Situationer då barnets eget beteende kan ligga till grund för ett LVU-omhändertagande är om barnet missbrukar t.ex. alkohol eller narkotika, ägnar sig åt brottslig verksamhet eller i övrigt uppvisar ett s.k. ”socialt nedbrytande beteende”. Med socialt nedbrytande beteende åsyftas ett beteende som avviker från samhällets normer. Detta kan exempelvis vara att barnet begått något eller några enstaka brott som ensamt inte kan anses nå upp till kriteriet ”brottslig verksamhet”, att barnet vistas i missbruksmiljöer eller på andra olämpliga och riskfyllda platser, eller att barnet ägnar sig åt prostitution.

 

Att omhänderta ett barn med tvång är en oerhört ingripande åtgärd i både barnets och vårdnadshavarnas personliga integritet. Du som är part i ett mål angående LVU har därför rätt till ett offentligt biträde som hjälper dig och för din talan i processen. Biträdets arbete bekostas av staten, vilket innebär att du som part i ett LVU-mål inte betalar någonting för biträdets juridiska hjälp. Det är av stor vikt att både vårdnadshavare och barn företräds av ett kunnigt biträde som är väl insatt i processen och som är observant på att omhändertagandet inte saknar rättslig grund.

 

LEGIO åtar sig uppdrag som offentligt biträde i mål angående LVU. Önskar du hjälp av oss har du rätt att begära att ett biträde från oss förordnas till dig. Du är också alltid varmt välkommen att kontakta oss på 08-678 60 50 om du har några frågor eller funderingar på området.

Kommentera

Kan jag skilja mig även om min partner inte vill?

             Photo by Ben Rosett on Unsplash

 

Under år 2019 ingicks 48 481 äktenskap i Sverige. Under samma period skilde sig 25 408 par.

Vad händer då när det börjar knaka i fogarna och den ena parten vill skiljas, medan den andra inte vill? Kan man skiljas även om man inte är överens?

Svaret är JA, du kan skilja dig även om din partner inte vill. Du behöver heller inte ange några skäl till varför du vill skilja dig.

Med skilsmässa menas både äktenskapsskillnad och upplösning av registrerat partnerskap.

Om ni inte är överens om att skiljas måste ni ha betänketid i minst sex (6 månader) innan ni kan fullfölja skilsmässan. Detsamma är fallet om ni har hemmavarande barn under 16 år. Det spelar ingen roll om det är era gemensamma barn eller bara den ena partens barn. Finns det barn i hushållet under 16 år löper betänketid, även för det fall ni är överens om att gå skilda vägar.

Är ni däremot överens om att skiljas och ingen av er har hemmavarande barn under 16 år går skilsmässan igenom direkt.

Har ni levt isär de senaste två (2) åren har ni också rätt att skiljas direkt, utan föregående betänketid. Ni ska då bifoga ett särlevnadsintyg som styrker att ni bott isär under angiven period.

Det är tingsrätten som beslutar om skilsmässa. Det är till tingsrätten man lämnar in ansökan om skilsmässa. Ni får en dom när skilsmässan gått igenom.

Det kostar 900 kr att ansöka om skilsmässa (s.k. ansökningsavgift). Du betalar avgiften till tingsrätten i samband med att du lämnar in skilsmässoansökan.

Om du har frågor om hur en skilsmässa går till eller om du behöver hjälp med skilsmässoansökan, kontakta LEGIO.

Kommentera

När förfaller försäkringsersättning till betalning?  

 Photo by Jp Vallery on Unsplash

Photo by Jp Vallery on Unsplash

 

När ska egentligen försäkringsersättning betalas ut? För det händer ju ofta att en skadereglering drar ut på tiden. Förfallotidpunkten regleras i 7 kapitlet 1 § försäkringsavtalslagen, vilken anger en månadsfrist räknat från att den ersättningsberättigade anmält fallet och lagt fram den utredning som skäligen kan begäras. Vanligtvis görs en anmälan först och utredningen läggs fram senare, då blir den avgörande tidpunkten för månadsfristen startskott när utredningen lagts fram.

När en anmälan om försäkringsfall inkommit till försäkringsbolaget ska de vidta de åtgärder som behövs och beakta den försäkrades intressen så att skadan ska kunna regleras. Detta innebär att försäkringsbolaget inte kan luta sig tillbaka och vänta på att den försäkrade ska komma med den utredning som skäligen kan begäras, för är det uppgifter som försäkringsbolaget inte själva kan få fram, ska bolaget instruera försäkringstagaren om vad som behövs.

Förfallodagen för månadsfristen är flexibel och räknas automatiskt inte från den dagen försäkringsfallet sker. Oftast tar ju en skadereglering flera månader och man kan tycka att försäkringsbolaget förhalar processen, genom att begära in lite underlag i taget. En naturlig följdfråga blir då, ”hur mycket måste man ha lagt fram för att månadsfristen ska börja löpa?”

Den försäkrade har ingen skyldighet att lämna fler uppgifter än vad bevisbördan kräver. Den försäkrade har bevisbördan och behöver bevisa att det har förekommit ett försäkringsfall. När det handlar om uppgifter som den försäkrade har bevisbördan för och som är exklusiva för den försäkrade, alltså enbart uppgifter som denne har tillgång till, ligger ansvaret på den försäkrade att lägga fram det.

Bestämmelsen i 7 kapitlet 1 § försäkringsavtalslagen är inte uttryckligen sanktionerad, utan indirekt. För de fall försäkringsbolaget efter underrättelse om försäkringsfall bara lutar sig tillbaka kan månadsfristen börja löpa och därmed kan försäkringsbolaget tvingas att betala dröjsmålsränta till försäkringstagaren. Även skadestånd kan aktualiseras om exempelvis försäkringstagaren inte kan betala sina egna förpliktelser på grund av försenad ersättning och det löper vite på den försäkrades förpliktelser. Viktigt att komma ihåg är att innan förfallotidpunkten kan skadestånd aldrig bli aktuellt.

Kommentera

Att vara med bostadsrätt – ljud- och luktstörningar


Photo by Brandon Griggs on Unsplash

 

Ljudstörningar

En bostadsrättshavare ska enligt 7 kapitlet 9 § Bostadsrättslagen i samband med användandet av lägenheten, se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar. Paragrafen tar sikte på störningar som kan vara skadliga för hälsan eller annars försämrar grannskapets bostadsmiljö. Bostadsrättshavaren ska även iaktta allt som krävs för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset. Vid bedömningen av vilka störningar som måste accepteras får man söka stöd i den allmänna uppfattningen om vilka störningar en boende i ett flerfamiljshus ska behöva tåla. Störningarna får inte vara av den art att en boende inte kan leva på ett vanligt sätt i den miljön. Det finns ingen tydlig gräns angående vilken ljudnivå en föreningsmedlem skäligen bör tåla, då uppfattningen av vad som är störande är ytterst subjektivt. Utgångspunkten är att en bostadsrättshavare ska behöva tåla relativt mycket.  NJA 1991 s. 574 rörde pianospel och är ett av få rättsfall som kan fungera som ledstjärna. I fallet ansåg Högsta domstolen, att ljudstörningar som pågått under lång tid och var regelbundet återkommande var inom ramen för vad som bör tålas.

 

Ventilation och luktstörningar

Bostadsrättshavaren har ett huvudansvar för det inre underhållet i lägenheten. När det gäller underhållet av ledningar och ventilationskanaler, som är en del av byggnadens gemensamma utrymmen, svarar istället bostadsrättsföreningen enligt 7 kapitlet 12 § andra stycket Bostadsrättslagen. Ansvaret vilar alltid på föreningen förutsatt att föreningen har försett lägenheten med ledningen eller ventilationskanalen och att dessa tjänar fler än en lägenhet. Bestämmelserna om föreningens ansvar för ledningar och dylikt, är tvingande till bostadsrättshavarens fördel. Föreningen kan alltså inte lägga över underhållsskyldigheten på de enskilda bostadsrättshavarna, om det anses vara till de enskildas nackdel.

Kommentera