Bloggarkiv

22 maj, 2020

Att vara med bostadsrätt – ljud- och luktstörningar

Photo by Brandon Griggs on Unsplash

Ljudstörningar

En bostadsrättshavare ska enligt 7 kapitlet 9 § Bostadsrättslagen i samband med användandet av lägenheten, se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar. Paragrafen tar sikte på störningar som kan vara skadliga för hälsan eller annars försämrar grannskapets bostadsmiljö. Bostadsrättshavaren ska även iaktta allt som krävs för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset. Vid bedömningen av vilka störningar som måste accepteras får man söka stöd i den allmänna uppfattningen om vilka störningar en boende i ett flerfamiljshus ska behöva tåla. Störningarna får inte vara av den art att en boende inte kan leva på ett vanligt sätt i den miljön. Det finns ingen tydlig gräns angående vilken ljudnivå en föreningsmedlem skäligen bör tåla, då uppfattningen av vad som är störande är ytterst subjektivt. Utgångspunkten är att en bostadsrättshavare ska behöva tåla relativt mycket.  NJA 1991 s. 574 rörde pianospel och är ett av få rättsfall som kan fungera som ledstjärna. I fallet ansåg Högsta domstolen, att ljudstörningar som pågått under lång tid och var regelbundet återkommande var inom ramen för vad som bör tålas.

Ventilation och luktstörningar

Bostadsrättshavaren har ett huvudansvar för det inre underhållet i lägenheten. När det gäller underhållet av ledningar och ventilationskanaler, som är en del av byggnadens gemensamma utrymmen, svarar istället bostadsrättsföreningen enligt 7 kapitlet 12 § andra stycket Bostadsrättslagen. Ansvaret vilar alltid på föreningen förutsatt att föreningen har försett lägenheten med ledningen eller ventilationskanalen och att dessa tjänar fler än en lägenhet. Bestämmelserna om föreningens ansvar för ledningar och dylikt, är tvingande till bostadsrättshavarens fördel. Föreningen kan alltså inte lägga över underhållsskyldigheten på de enskilda bostadsrättshavarna, om det anses vara till de enskildas nackdel.