legio-logo
Vi hjälper Dig med Dina juridiska frågor
Ring 08-678 60 50

Bloggarkiv - okategoriserade

Hur mycket kostar en vårdnadstvist och vem betalar?

Photo by Juliane Liebermann on Unsplash

 

Inte sällan får vi på LEGIO frågan hur mycket en vårdnadstvist kan komma att kosta och om förlorande part måste betala motpartens ombudskostnader. Det är högst relevanta frågor eftersom tvister om vårdnad, boende och umgänge kan leda till långa, utdragna och även kostsamma processer. Det är därför viktigt att ha koll på finansieringen innan man initierar en sådan process.

Hur mycket kostar en vårdnadstvist?

Hur mycket en vårdnadstvist i slutändan kan komma att kosta är i det närmaste en omöjlig fråga att besvara. Det är som att ställa frågan hur långt ett snöre är eller vad en bil kostar. Det varierar. Faktorer som tvistens längd m.m. påverkar självfallet kostnadernas storlek. I vissa fall kan parterna komma överens tidigt i processen och kostnaderna blir därmed inte lika omfattande som om tvisten måste avgöras genom huvudförhandling.

Vem står rättegångskostnaderna i en vårdnadstvist?

I tvister om vårdnad, boende och umgänge är huvudregeln att vardera parten står för sina egna rättegångskostnader (6 kap. 22 § FB). Detta är ett undantag från de allmänna bestämmelserna om rättegångskostnader där huvudregeln är att förlorande part ska ersätta motpartens kostnader.

Huvudregeln att vardera parten ska bära sin egen kostnad kan frångås i vissa fall. En part kan exempelvis tvingas ersätta motpartens rättegångskostnader helt eller delvis om denne genom försummelse föranlett onödig rättegång. Det absolut vanligaste är dock att varje part svarar för sina egna ombudskostnader, detta oavsett utgången i målet (d.v.s. oberoende av om man ”vinner” eller ”förlorar”). Det finns möjlighet att få hjälp med finansieringen av ombudskostnaderna genom antingen rättsskydd eller rättshjälp.

Vad är rättsskydd?

För det fall du haft en hemförsäkring under en sammanhängande period om två (2) år kan du få delar av dina ombudskostnader finansierade via rättsskyddsmomentet i din hemförsäkring. Rättsskyddet täcker delar av dina kostnader för ett juridiskt ombud i samband med rättsliga tvister. Du behöver inte haft din försäkring hos ett och samma försäkringsbolag under hela tidsperioden. Det väsentliga är att du varit försäkrad under en sammanhängande period utan avbrott.

Vanligtvis ersätter försäkringbolagen 80 % av gällande rättshjälpstaxa (f.n. 1781 kr i timmen). Många advokater arbetar på en högre timtaxa än rättshjälpstaxan. Få detta klart för dig innan du väljer ombud eftersom du bekostar överskjutande del på egen hand. Hur stor del du ska betala själv kan därför vara avgörande vid val av ombud.

Ersättningen genom rättsskyddsförsäkringen är därtill ofta begränsad till ett takbelopp, vanligen mellan 200 000 – 300 000 kr.

Karenstid – 1 år från separation

Eftersom många tvister om vårdnad, barns boende och umgänge uppkommer i samband med separation uppställs i försäkringsvillkoren en karenstid om 1 år från upplösningen av äktenskapet eller samboförhållandet. Detta innebär att försäkringsbolagen inte beviljar rättsskydd för tvister som uppkommer inom ett år från parternas separation.

Vad är rättshjälp?

Det finns möjlighet att få rättshjälp för det fall du inte kan erhålla finansiering ur din hemförsäkring, antingen för att du inte uppfyller villkoren eller för att du saknar hemförsäkring helt och hållet.

En första förutsättning för att kunna beviljas rättshjälp är att din årsinkomst inte överstiger 260 000 kr. Du bekostar själv den inledande rådgivningen, vanligen 1 timme. Den som beviljas rättshjälp ska även betala en s.k. rättshjälpsavgift. Rättshjälpsavgiften storlek varier beroende på ditt ekonomiska underlag. I vissa fall bestäms rättshjälpsavgiften till 0 kr. I andra fall kan avgiften bestämmas till så mycket som 40 %.

Ersättningen är därtill begränsad till 100 timmars arbete.

Om du har frågor om vårdnad, boende eller umgänge – kontakta LEGIO.

Kommentera

Högre krav på barnets offentliga biträde vid LVU

lego mini figure on brown sand
Photo by Yulia Matvienko on Unsplash

 

När ett barn omhändertas enligt lagen om vård av unga (LVU) har både barnet och föräldern rätt till ett eget offentligt biträde som hjälper till i processen så att prövningen blir rätt. Det är staten som betalar kostnaden för biträdet i förvaltningsdomstolen. Förvaltningsrätten har på senare tid blivit mer noggrann i urvalet av vilka jurister som får förordnas som offentliga biträden i den här typen av mål. Något som tveklöst är mycket positivt och ett led i att undvika att barn far så illa som tragiskt nog hände flickan som benämns ”Lilla hjärtat” i media. Vad som skedde i hennes fall var det värsta tänkbara och domstolen ser nu till att offentliga biträden har erfarenhet och en bakgrund som ska eliminera risken att detta någonsin kan hända igen. Den här ändringen märks inte ute i samhället om man inte jobbar med detta på exempelvis advokatbyrå som vi gör. Vi på LEGIO ser ändringen som en förbättring som också är viktig att kommunicera ut i sammanhanget – att rättssystemet tagit in vad som hänt och jobbar mot att undvika att detta någonsin ska kunna ske igen.

Vanligtvis utser domstolen ett offentligt biträde till parterna, men Du kan också välja ombud själv. LEGIOs erfarenhet är att det är viktigt att Du då väljer ett ombud som både kan juridiken och även kan sätta sig in i situationen. Ett ombud som kan förklara hur den juridiska prövningen går till men också vad Du kan göra för att tvångsvården ska upphöra. Att vara del i den här typen av prövning är alltid oerhört påfrestande men med rätt stöd så kan man minska påfrestningarna i möjligaste mån och se till att utfallet blir rätt och riktigt.

Kommentera

Påföljd vid återfall i brott

Photo by Anne Nygård on Unsplash
Photo by Anne Nygård on Unsplash

Vilken betydelse det ska ha vid påföljdsbestämningen, att den tilltalade tidigare blivit lagförd för brott, är en fråga som under lång tid varit föremål för diskussion i den juridiska litteraturen. Även lagstiftaren har ägnat ett stort intresse för frågan.

Påföljdssystemet bygger sedan 1989 års reform på principerna om proportionalitet, ekvivalens och humanitet. Det innebär att straff ska bestämmas efter brottets svårhet, att lika fall ska behandlas lika och att frihetsberövanden ska undvikas, eller hållas korta, så långt det är möjligt. Frågan är om återfallsregleringen är förenlig med de teorier och principer som utgör grunden för påföljdssystemet.

Att den tilltalade tidigare begått brott kan vid påföljdsbestämningen beaktas i tre avseenden. Det kan leda till strängare påföljdsval, förverkande av villkorligt medgiven frihet samt påverka straffmätningen i skärpande riktning. I doktrinen har den sistnämnda möjligheten, att skärpa straffmätningen så att högre bötesstraff eller längre frihetsberövande döms ut, kritiserats för att inte vara förenlig med påföljdssystemets grundläggande principer. Lagstiftaren menar dock, med hänvisning till det allmänna rättsmedvetandet, att det är rimligt och av vikt för påföljdssystemets trovärdighet, att återfall ska kunna leda till strängare straff.

Det är rimligt att låta återfall i brott utgöra grund för strängare påföljdsval samt kunna leda till förverkande av villkorligt medgiven frihet. Det är dock inte möjligt i ett system som gör anspråk på proportionalitet, ekvivalens och humanitet, att låta tidigare brottslighet utgöra en skärpande faktor vid straffmätningen.

Straffskärpningsbestämmelsen bör därför ses över, så att den är förenlig med de principer som påföljdssystemet bygger på. En sådan ordning tycks dock vara svår att uppnå.

Kommentera

Olycksfallsförsäkring

              Photo by: Josh Vuong on Unsplash

En olycksfallsförsäkring kan ge dig rätt till ersättning för det fall du råkar ut för en olycksfallsskada. I försäkringssammanhang brukar begreppet olycksfallsskada definieras som en plötslig, oförutsedd, yttre händelse som drabbar försäkringstagaren. Ett exempel på en olycksfallsskada kan vara att du varit med om en trafikolycka, att du skadat dig i hemmet eller ramlat på vägen till jobbet. Oavsett hur olyckan gått till och vilka konsekvenser som olyckan medfört, exempelvis i form av besvär och/eller arbetsoförmåga, är det viktigt att undersöka om det finns en olycksfallsförsäkring som täcker skadan.

En sådan olycksfallsförsäkring kan du exempelvis ha genom skola/arbetsgivare, hemförsäkring eller fackförbund. Det kan också vara så att du är medförsäkrad och omfattas av en försäkring som är tecknad på en annan familjemedlem, såsom äkta make, sambo, förälder eller barn. Det händer att det vid närmare genomgång visar sig att det finns flera olycksfallsförsäkringar som täcker skadehändelsen, vilket kan innebära att du är berättigad till ersättning från flera försäkringar.

Precis som övriga försäkringar på marknaden kan innehållet i en olycksfallsförsäkring och vilken ersättning som försäkringen lämnar skilja sig åt beroende på i vilket försäkringsbolag försäkringen är tecknad. Ersättningen bestäms av såväl försäkringsvillkoren som det enskilda försäkringsbrevet. Ersättning kan lämnas för exempelvis så kallad medicinsk invaliditet (bestående funktionsnedsättning), kostnadsersättning för sjuk- och läkemedelskostnader och för ekonomisk invaliditet (ersättning för bestående arbetsoförmåga).

Om du har frågor om olycksfallsförsäkringar eller behöver hjälp att utreda om du varit med om en olycksfallsskada och vilken ersättning du är berättigad till, är du alltid välkommen att kontakta LEGIO på telefonnummer 08-678 60 50.

Kommentera

Hur kan staten ha rätt att bestämma att mitt barn ska vårdas med tvång?

 

         Photo by: Karim Manjra on Unsplash

 

I regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar, stadgas våra fri- och rättigheter. I lagen uttrycks bl.a. att varje medborgare är skyddad gentemot det allmänna vad gäller påtvingade kroppsliga angrepp och frihetsberövanden samt tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom Sverige eller lämna landet. Våra fri- och rättigheter kan emellertid, under vissa förutsättningar, begränsas genom lag. Exempel på detta är då staten beslutar att en person ska omhändertas enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, även kallad LVU. En sådan process sker i förvaltningsrätten och föregås av en ansökan från den ifrågavarande kommunens socialnämnd i det fall samtliga möjligheter till vård på frivillig väg anses vara uttömda. Bedömer socialnämnden att situationen är så pass akut att barnet löper en stor risk att skadas innan förvaltningsrätten hinner ta ett beslut i frågan kan dock socialnämnden dessförinnan besluta om ett omedelbart omhändertagande som sedan prövas av förvaltningsrätten.

 

För att ett barn ska kunna omhändertas med stöd av LVU krävs att det föreligger en påtaglig risk för att barnets hälsa och utveckling skadas till följd av missförhållanden i hemmet eller barnets eget beteende. Missförhållanden i hemmet kan t.ex. vara att barnet utsätts för fysisk eller psykisk misshandel, att barnet utnyttjas på ett otillbörligt sätt eller att barnets vårdnadshavare brister i omsorgen av barnet. Situationer då barnets eget beteende kan ligga till grund för ett LVU-omhändertagande är om barnet missbrukar t.ex. alkohol eller narkotika, ägnar sig åt brottslig verksamhet eller i övrigt uppvisar ett s.k. “socialt nedbrytande beteende”. Med socialt nedbrytande beteende åsyftas ett beteende som avviker från samhällets normer. Detta kan exempelvis vara att barnet begått något eller några enstaka brott som ensamt inte kan anses nå upp till kriteriet “brottslig verksamhet”, att barnet vistas i missbruksmiljöer eller på andra olämpliga och riskfyllda platser, eller att barnet ägnar sig åt prostitution.

 

Att omhänderta ett barn med tvång är en oerhört ingripande åtgärd i både barnets och vårdnadshavarnas personliga integritet. Du som är part i ett mål angående LVU har därför rätt till ett offentligt biträde som hjälper dig och för din talan i processen. Biträdets arbete bekostas av staten, vilket innebär att du som part i ett LVU-mål inte betalar någonting för biträdets juridiska hjälp. Det är av stor vikt att både vårdnadshavare och barn företräds av ett kunnigt biträde som är väl insatt i processen och som är observant på att omhändertagandet inte saknar rättslig grund.

 

LEGIO åtar sig uppdrag som offentligt biträde i mål angående LVU. Önskar du hjälp av oss har du rätt att begära att ett biträde från oss förordnas till dig. Du är också alltid varmt välkommen att kontakta oss på 08-678 60 50 om du har några frågor eller funderingar på området.

Kommentera

Kan jag skilja mig även om min partner inte vill?

             Photo by Ben Rosett on Unsplash

 

Under år 2019 ingicks 48 481 äktenskap i Sverige. Under samma period skilde sig 25 408 par.

Vad händer då när det börjar knaka i fogarna och den ena parten vill skiljas, medan den andra inte vill? Kan man skiljas även om man inte är överens?

Svaret är JA, du kan skilja dig även om din partner inte vill. Du behöver heller inte ange några skäl till varför du vill skilja dig.

Med skilsmässa menas både äktenskapsskillnad och upplösning av registrerat partnerskap.

Om ni inte är överens om att skiljas måste ni ha betänketid i minst sex (6 månader) innan ni kan fullfölja skilsmässan. Detsamma är fallet om ni har hemmavarande barn under 16 år. Det spelar ingen roll om det är era gemensamma barn eller bara den ena partens barn. Finns det barn i hushållet under 16 år löper betänketid, även för det fall ni är överens om att gå skilda vägar.

Är ni däremot överens om att skiljas och ingen av er har hemmavarande barn under 16 år går skilsmässan igenom direkt.

Har ni levt isär de senaste två (2) åren har ni också rätt att skiljas direkt, utan föregående betänketid. Ni ska då bifoga ett särlevnadsintyg som styrker att ni bott isär under angiven period.

Det är tingsrätten som beslutar om skilsmässa. Det är till tingsrätten man lämnar in ansökan om skilsmässa. Ni får en dom när skilsmässan gått igenom.

Det kostar 900 kr att ansöka om skilsmässa (s.k. ansökningsavgift). Du betalar avgiften till tingsrätten i samband med att du lämnar in skilsmässoansökan.

Om du har frågor om hur en skilsmässa går till eller om du behöver hjälp med skilsmässoansökan, kontakta LEGIO.

Kommentera

När förfaller försäkringsersättning till betalning?  

 Photo by Jp Vallery on Unsplash

Photo by Jp Vallery on Unsplash

 

När ska egentligen försäkringsersättning betalas ut? För det händer ju ofta att en skadereglering drar ut på tiden. Förfallotidpunkten regleras i 7 kapitlet 1 § försäkringsavtalslagen, vilken anger en månadsfrist räknat från att den ersättningsberättigade anmält fallet och lagt fram den utredning som skäligen kan begäras. Vanligtvis görs en anmälan först och utredningen läggs fram senare, då blir den avgörande tidpunkten för månadsfristen startskott när utredningen lagts fram.

När en anmälan om försäkringsfall inkommit till försäkringsbolaget ska de vidta de åtgärder som behövs och beakta den försäkrades intressen så att skadan ska kunna regleras. Detta innebär att försäkringsbolaget inte kan luta sig tillbaka och vänta på att den försäkrade ska komma med den utredning som skäligen kan begäras, för är det uppgifter som försäkringsbolaget inte själva kan få fram, ska bolaget instruera försäkringstagaren om vad som behövs.

Förfallodagen för månadsfristen är flexibel och räknas automatiskt inte från den dagen försäkringsfallet sker. Oftast tar ju en skadereglering flera månader och man kan tycka att försäkringsbolaget förhalar processen, genom att begära in lite underlag i taget. En naturlig följdfråga blir då, ”hur mycket måste man ha lagt fram för att månadsfristen ska börja löpa?”

Den försäkrade har ingen skyldighet att lämna fler uppgifter än vad bevisbördan kräver. Den försäkrade har bevisbördan och behöver bevisa att det har förekommit ett försäkringsfall. När det handlar om uppgifter som den försäkrade har bevisbördan för och som är exklusiva för den försäkrade, alltså enbart uppgifter som denne har tillgång till, ligger ansvaret på den försäkrade att lägga fram det.

Bestämmelsen i 7 kapitlet 1 § försäkringsavtalslagen är inte uttryckligen sanktionerad, utan indirekt. För de fall försäkringsbolaget efter underrättelse om försäkringsfall bara lutar sig tillbaka kan månadsfristen börja löpa och därmed kan försäkringsbolaget tvingas att betala dröjsmålsränta till försäkringstagaren. Även skadestånd kan aktualiseras om exempelvis försäkringstagaren inte kan betala sina egna förpliktelser på grund av försenad ersättning och det löper vite på den försäkrades förpliktelser. Viktigt att komma ihåg är att innan förfallotidpunkten kan skadestånd aldrig bli aktuellt.

Kommentera

Att vara med bostadsrätt – ljud- och luktstörningar


Photo by Brandon Griggs on Unsplash

 

Ljudstörningar

En bostadsrättshavare ska enligt 7 kapitlet 9 § Bostadsrättslagen i samband med användandet av lägenheten, se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar. Paragrafen tar sikte på störningar som kan vara skadliga för hälsan eller annars försämrar grannskapets bostadsmiljö. Bostadsrättshavaren ska även iaktta allt som krävs för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset. Vid bedömningen av vilka störningar som måste accepteras får man söka stöd i den allmänna uppfattningen om vilka störningar en boende i ett flerfamiljshus ska behöva tåla. Störningarna får inte vara av den art att en boende inte kan leva på ett vanligt sätt i den miljön. Det finns ingen tydlig gräns angående vilken ljudnivå en föreningsmedlem skäligen bör tåla, då uppfattningen av vad som är störande är ytterst subjektivt. Utgångspunkten är att en bostadsrättshavare ska behöva tåla relativt mycket.  NJA 1991 s. 574 rörde pianospel och är ett av få rättsfall som kan fungera som ledstjärna. I fallet ansåg Högsta domstolen, att ljudstörningar som pågått under lång tid och var regelbundet återkommande var inom ramen för vad som bör tålas.

 

Ventilation och luktstörningar

Bostadsrättshavaren har ett huvudansvar för det inre underhållet i lägenheten. När det gäller underhållet av ledningar och ventilationskanaler, som är en del av byggnadens gemensamma utrymmen, svarar istället bostadsrättsföreningen enligt 7 kapitlet 12 § andra stycket Bostadsrättslagen. Ansvaret vilar alltid på föreningen förutsatt att föreningen har försett lägenheten med ledningen eller ventilationskanalen och att dessa tjänar fler än en lägenhet. Bestämmelserna om föreningens ansvar för ledningar och dylikt, är tvingande till bostadsrättshavarens fördel. Föreningen kan alltså inte lägga över underhållsskyldigheten på de enskilda bostadsrättshavarna, om det anses vara till de enskildas nackdel.

Kommentera

Undersökningsplikt vid köp av fastighet

Undersökningsplikt vid köp av fastighet
Photo by Mike Marrah on Unsplash

Ett köp av en fastighet är för de flesta det största köpet i livet. Det kan därför vara värt att tänka på vilken undersökningsplikt man har som köpare inför ett fastighetsköp.

Av förarbetena till Jordabalken och praxis framgår att köpare av fastighet i allmänhet har att bära risken för fel, som hen väl inte känt till men bort upptäcka vid en med tillbörlig omsorg och sakkunskap företagen undersökning av fastigheten. Det är således omfattningen av köparens undersökningsplikt som bildar utgångspunkten för bedömningen av säljarens felansvar.

Att undersökningsplikten kan sträcka sig långt och omfatta även utrymmen som endast med svårighet kan åtkommas för undersökning framgår av bland annat Högsta domstolens avgörande NJA 1980 s 555. Fastighetens ålder och skick liksom iakttagbara förhållanden i övrigt kan också vägas in vid bedömningen. Även uttalanden av säljaren under köpeförhandlingarna som gör skäl att misstänka fel, vars beskaffenhet och omfattning inte är omedelbart uppenbara, kan medföra att köparen måste gå längre i sin undersökningsplikt än vad som annars vore fallet.

Oavsett undersökningens omfattning ligger det i sakens natur att en köpare ofta inte själv kan utföra en meningsfull undersökning; hen får då anlita någon med goda kunskaper på området.

 

Vill du läsa mer om hur LEGIO kan bistå dig i frågor rörande undersökningsplikt kan du gå in här.

Kommentera

Trafikskadelivräntor och höjd pensionsålder?

Photo by Aaron Burden on Unsplash

Vid en trafikolycka med inkomstförlust som följd fastställer trafikförsäkringsbolaget en slutlig och livränta som utbetalas fram till pensionsåldern. Livräntan beräknas med utgångspunkt på den inkomst som skadelidande hade innan trafikskadan och ska motsvara att den drabbade även efter skadan får samma inkomster som han-hon-hen hade före olyckans inträffande. Efter det att försäkringsbolaget slutligen har fastställt livräntan, så kan utvecklingen bli sådan att livräntan ska justeras uppåt trots att skadereglering har inträffat och preskription kan ha inträffat.

Just av den anledningen har lagstiftaren infört en s.k. omprövningsrätt som är inskriven i Skadeståndslagen 5:5. Konstruktionen är sådan att om en väsentlig omständighet inträffat, efter det att livränta beslutats genom beslut, avtal eller dom, så är trafikförsäkringsbolaget skyldiga att utreda och justera livräntan upp om exempelvis löneutvecklingen inom den skadelidandes yrke som frisk ökat mer än vad livränteberäkningen ursprungligen beräknade skulle ske. Detta är det klassiska scenariot, och Du kan då kontakta juridiskt ombud som hjälper Dig att utreda Din eventuella rätt till ökad livränta. Ett ytterligare scenario, som kan komma att aktualiseras de kommande åren, är den höjda pensionsåldern som nu diskuteras politiskt. Redan i nuläget så har åldern för garantipensionen, den ålder då det som tidigast är möjligt att söka om pension, höjts. Detta med anledning av den höjda medelåldern och en bedömd friskare befolkning.

Den fråga som ska besvaras inom kommande år är om den allmänna pensionsåldern kommer att höjas från 65 år till 67 år? En sådan höjning, om den införs, innebär en väsentligt förändrad omständighet som ger skadelidande rätt till ytterligare två års livränta. En trafikskadad individ som exempelvis har 200 000 kr i årlig livränta, skulle därmed vara berättigad till ytterligare två års livränta vilket innebär ytterligare 400 000 kr i kompensation. Så kan också vara fallet för den som avsett att jobba upp till 67 års ålder, och där arbetsgivaren även bekräftar att så skulle skett. Det gör att frågan om pensionsålderns höjning är av intresse för individer med trafikskadelivränta och se var den allmänna pensionsåldern slutligen hamnar, då det kommer få betydelse för den ersättning som den skadelidande slutligen ska ha. Väl värt att hålla ett öga på för den som är berörd.

Kommentera