legio-logo
Vi svarar på dina allmänna juridiska frågor
Ring 08-678 60 50

Blogg

Olycksfallsförsäkring

              Photo by: Josh Vuong on Unsplash

En olycksfallsförsäkring kan ge dig rätt till ersättning för det fall du råkar ut för en olycksfallsskada. I försäkringssammanhang brukar begreppet olycksfallsskada definieras som en plötslig, oförutsedd, yttre händelse som drabbar försäkringstagaren. Ett exempel på en olycksfallsskada kan vara att du varit med om en trafikolycka, att du skadat dig i hemmet eller ramlat på vägen till jobbet. Oavsett hur olyckan gått till och vilka konsekvenser som olyckan medfört, exempelvis i form av besvär och/eller arbetsoförmåga, är det viktigt att undersöka om det finns en olycksfallsförsäkring som täcker skadan.

En sådan olycksfallsförsäkring kan du exempelvis ha genom skola/arbetsgivare, hemförsäkring eller fackförbund. Det kan också vara så att du är medförsäkrad och omfattas av en försäkring som är tecknad på en annan familjemedlem, såsom äkta make, sambo, förälder eller barn. Det händer att det vid närmare genomgång visar sig att det finns flera olycksfallsförsäkringar som täcker skadehändelsen, vilket kan innebära att du är berättigad till ersättning från flera försäkringar.

Precis som övriga försäkringar på marknaden kan innehållet i en olycksfallsförsäkring och vilken ersättning som försäkringen lämnar skilja sig åt beroende på i vilket försäkringsbolag försäkringen är tecknad. Ersättningen bestäms av såväl försäkringsvillkoren som det enskilda försäkringsbrevet. Ersättning kan lämnas för exempelvis så kallad medicinsk invaliditet (bestående funktionsnedsättning), kostnadsersättning för sjuk- och läkemedelskostnader och för ekonomisk invaliditet (ersättning för bestående arbetsoförmåga).

Om du har frågor om olycksfallsförsäkringar eller behöver hjälp att utreda om du varit med om en olycksfallsskada och vilken ersättning du är berättigad till, är du alltid välkommen att kontakta LEGIO på telefonnummer 08-678 60 50.

Kommentera

Hur kan staten ha rätt att bestämma att mitt barn ska vårdas med tvång?

 

         Photo by: Karim Manjra on Unsplash

 

I regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar, stadgas våra fri- och rättigheter. I lagen uttrycks bl.a. att varje medborgare är skyddad gentemot det allmänna vad gäller påtvingade kroppsliga angrepp och frihetsberövanden samt tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom Sverige eller lämna landet. Våra fri- och rättigheter kan emellertid, under vissa förutsättningar, begränsas genom lag. Exempel på detta är då staten beslutar att en person ska omhändertas enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, även kallad LVU. En sådan process sker i förvaltningsrätten och föregås av en ansökan från den ifrågavarande kommunens socialnämnd i det fall samtliga möjligheter till vård på frivillig väg anses vara uttömda. Bedömer socialnämnden att situationen är så pass akut att barnet löper en stor risk att skadas innan förvaltningsrätten hinner ta ett beslut i frågan kan dock socialnämnden dessförinnan besluta om ett omedelbart omhändertagande som sedan prövas av förvaltningsrätten.

 

För att ett barn ska kunna omhändertas med stöd av LVU krävs att det föreligger en påtaglig risk för att barnets hälsa och utveckling skadas till följd av missförhållanden i hemmet eller barnets eget beteende. Missförhållanden i hemmet kan t.ex. vara att barnet utsätts för fysisk eller psykisk misshandel, att barnet utnyttjas på ett otillbörligt sätt eller att barnets vårdnadshavare brister i omsorgen av barnet. Situationer då barnets eget beteende kan ligga till grund för ett LVU-omhändertagande är om barnet missbrukar t.ex. alkohol eller narkotika, ägnar sig åt brottslig verksamhet eller i övrigt uppvisar ett s.k. “socialt nedbrytande beteende”. Med socialt nedbrytande beteende åsyftas ett beteende som avviker från samhällets normer. Detta kan exempelvis vara att barnet begått något eller några enstaka brott som ensamt inte kan anses nå upp till kriteriet “brottslig verksamhet”, att barnet vistas i missbruksmiljöer eller på andra olämpliga och riskfyllda platser, eller att barnet ägnar sig åt prostitution.

 

Att omhänderta ett barn med tvång är en oerhört ingripande åtgärd i både barnets och vårdnadshavarnas personliga integritet. Du som är part i ett mål angående LVU har därför rätt till ett offentligt biträde som hjälper dig och för din talan i processen. Biträdets arbete bekostas av staten, vilket innebär att du som part i ett LVU-mål inte betalar någonting för biträdets juridiska hjälp. Det är av stor vikt att både vårdnadshavare och barn företräds av ett kunnigt biträde som är väl insatt i processen och som är observant på att omhändertagandet inte saknar rättslig grund.

 

LEGIO åtar sig uppdrag som offentligt biträde i mål angående LVU. Önskar du hjälp av oss har du rätt att begära att ett biträde från oss förordnas till dig. Du är också alltid varmt välkommen att kontakta oss på 08-678 60 50 om du har några frågor eller funderingar på området.

Kommentera

Kan jag skilja mig även om min partner inte vill?

             Photo by Ben Rosett on Unsplash

 

Under år 2019 ingicks 48 481 äktenskap i Sverige. Under samma period skilde sig 25 408 par.

Vad händer då när det börjar knaka i fogarna och den ena parten vill skiljas, medan den andra inte vill? Kan man skiljas även om man inte är överens?

Svaret är JA, du kan skilja dig även om din partner inte vill. Du behöver heller inte ange några skäl till varför du vill skilja dig.

Med skilsmässa menas både äktenskapsskillnad och upplösning av registrerat partnerskap.

Om ni inte är överens om att skiljas måste ni ha betänketid i minst sex (6 månader) innan ni kan fullfölja skilsmässan. Detsamma är fallet om ni har hemmavarande barn under 16 år. Det spelar ingen roll om det är era gemensamma barn eller bara den ena partens barn. Finns det barn i hushållet under 16 år löper betänketid, även för det fall ni är överens om att gå skilda vägar.

Är ni däremot överens om att skiljas och ingen av er har hemmavarande barn under 16 år går skilsmässan igenom direkt.

Har ni levt isär de senaste två (2) åren har ni också rätt att skiljas direkt, utan föregående betänketid. Ni ska då bifoga ett särlevnadsintyg som styrker att ni bott isär under angiven period.

Det är tingsrätten som beslutar om skilsmässa. Det är till tingsrätten man lämnar in ansökan om skilsmässa. Ni får en dom när skilsmässan gått igenom.

Det kostar 900 kr att ansöka om skilsmässa (s.k. ansökningsavgift). Du betalar avgiften till tingsrätten i samband med att du lämnar in skilsmässoansökan.

Om du har frågor om hur en skilsmässa går till eller om du behöver hjälp med skilsmässoansökan, kontakta LEGIO.

Kommentera

När förfaller försäkringsersättning till betalning?  

 Photo by Jp Vallery on Unsplash

Photo by Jp Vallery on Unsplash

 

När ska egentligen försäkringsersättning betalas ut? För det händer ju ofta att en skadereglering drar ut på tiden. Förfallotidpunkten regleras i 7 kapitlet 1 § försäkringsavtalslagen, vilken anger en månadsfrist räknat från att den ersättningsberättigade anmält fallet och lagt fram den utredning som skäligen kan begäras. Vanligtvis görs en anmälan först och utredningen läggs fram senare, då blir den avgörande tidpunkten för månadsfristen startskott när utredningen lagts fram.

När en anmälan om försäkringsfall inkommit till försäkringsbolaget ska de vidta de åtgärder som behövs och beakta den försäkrades intressen så att skadan ska kunna regleras. Detta innebär att försäkringsbolaget inte kan luta sig tillbaka och vänta på att den försäkrade ska komma med den utredning som skäligen kan begäras, för är det uppgifter som försäkringsbolaget inte själva kan få fram, ska bolaget instruera försäkringstagaren om vad som behövs.

Förfallodagen för månadsfristen är flexibel och räknas automatiskt inte från den dagen försäkringsfallet sker. Oftast tar ju en skadereglering flera månader och man kan tycka att försäkringsbolaget förhalar processen, genom att begära in lite underlag i taget. En naturlig följdfråga blir då, ”hur mycket måste man ha lagt fram för att månadsfristen ska börja löpa?”

Den försäkrade har ingen skyldighet att lämna fler uppgifter än vad bevisbördan kräver. Den försäkrade har bevisbördan och behöver bevisa att det har förekommit ett försäkringsfall. När det handlar om uppgifter som den försäkrade har bevisbördan för och som är exklusiva för den försäkrade, alltså enbart uppgifter som denne har tillgång till, ligger ansvaret på den försäkrade att lägga fram det.

Bestämmelsen i 7 kapitlet 1 § försäkringsavtalslagen är inte uttryckligen sanktionerad, utan indirekt. För de fall försäkringsbolaget efter underrättelse om försäkringsfall bara lutar sig tillbaka kan månadsfristen börja löpa och därmed kan försäkringsbolaget tvingas att betala dröjsmålsränta till försäkringstagaren. Även skadestånd kan aktualiseras om exempelvis försäkringstagaren inte kan betala sina egna förpliktelser på grund av försenad ersättning och det löper vite på den försäkrades förpliktelser. Viktigt att komma ihåg är att innan förfallotidpunkten kan skadestånd aldrig bli aktuellt.

Kommentera

Att vara med bostadsrätt – ljud- och luktstörningar


Photo by Brandon Griggs on Unsplash

 

Ljudstörningar

En bostadsrättshavare ska enligt 7 kapitlet 9 § Bostadsrättslagen i samband med användandet av lägenheten, se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar. Paragrafen tar sikte på störningar som kan vara skadliga för hälsan eller annars försämrar grannskapets bostadsmiljö. Bostadsrättshavaren ska även iaktta allt som krävs för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset. Vid bedömningen av vilka störningar som måste accepteras får man söka stöd i den allmänna uppfattningen om vilka störningar en boende i ett flerfamiljshus ska behöva tåla. Störningarna får inte vara av den art att en boende inte kan leva på ett vanligt sätt i den miljön. Det finns ingen tydlig gräns angående vilken ljudnivå en föreningsmedlem skäligen bör tåla, då uppfattningen av vad som är störande är ytterst subjektivt. Utgångspunkten är att en bostadsrättshavare ska behöva tåla relativt mycket.  NJA 1991 s. 574 rörde pianospel och är ett av få rättsfall som kan fungera som ledstjärna. I fallet ansåg Högsta domstolen, att ljudstörningar som pågått under lång tid och var regelbundet återkommande var inom ramen för vad som bör tålas.

 

Ventilation och luktstörningar

Bostadsrättshavaren har ett huvudansvar för det inre underhållet i lägenheten. När det gäller underhållet av ledningar och ventilationskanaler, som är en del av byggnadens gemensamma utrymmen, svarar istället bostadsrättsföreningen enligt 7 kapitlet 12 § andra stycket Bostadsrättslagen. Ansvaret vilar alltid på föreningen förutsatt att föreningen har försett lägenheten med ledningen eller ventilationskanalen och att dessa tjänar fler än en lägenhet. Bestämmelserna om föreningens ansvar för ledningar och dylikt, är tvingande till bostadsrättshavarens fördel. Föreningen kan alltså inte lägga över underhållsskyldigheten på de enskilda bostadsrättshavarna, om det anses vara till de enskildas nackdel.

Kommentera

Undersökningsplikt vid köp av fastighet

Undersökningsplikt vid köp av fastighet
Photo by Mike Marrah on Unsplash

Ett köp av en fastighet är för de flesta det största köpet i livet. Det kan därför vara värt att tänka på vilken undersökningsplikt man har som köpare inför ett fastighetsköp.

Av förarbetena till Jordabalken och praxis framgår att köpare av fastighet i allmänhet har att bära risken för fel, som hen väl inte känt till men bort upptäcka vid en med tillbörlig omsorg och sakkunskap företagen undersökning av fastigheten. Det är således omfattningen av köparens undersökningsplikt som bildar utgångspunkten för bedömningen av säljarens felansvar.

Att undersökningsplikten kan sträcka sig långt och omfatta även utrymmen som endast med svårighet kan åtkommas för undersökning framgår av bland annat Högsta domstolens avgörande NJA 1980 s 555. Fastighetens ålder och skick liksom iakttagbara förhållanden i övrigt kan också vägas in vid bedömningen. Även uttalanden av säljaren under köpeförhandlingarna som gör skäl att misstänka fel, vars beskaffenhet och omfattning inte är omedelbart uppenbara, kan medföra att köparen måste gå längre i sin undersökningsplikt än vad som annars vore fallet.

Oavsett undersökningens omfattning ligger det i sakens natur att en köpare ofta inte själv kan utföra en meningsfull undersökning; hen får då anlita någon med goda kunskaper på området.

 

Vill du läsa mer om hur LEGIO kan bistå dig i frågor rörande undersökningsplikt kan du gå in här.

Kommentera

Trafikskadelivräntor och höjd pensionsålder?

Photo by Aaron Burden on Unsplash

Vid en trafikolycka med inkomstförlust som följd fastställer trafikförsäkringsbolaget en slutlig och livränta som utbetalas fram till pensionsåldern. Livräntan beräknas med utgångspunkt på den inkomst som skadelidande hade innan trafikskadan och ska motsvara att den drabbade även efter skadan får samma inkomster som han-hon-hen hade före olyckans inträffande. Efter det att försäkringsbolaget slutligen har fastställt livräntan, så kan utvecklingen bli sådan att livräntan ska justeras uppåt trots att skadereglering har inträffat och preskription kan ha inträffat.

Just av den anledningen har lagstiftaren infört en s.k. omprövningsrätt som är inskriven i Skadeståndslagen 5:5. Konstruktionen är sådan att om en väsentlig omständighet inträffat, efter det att livränta beslutats genom beslut, avtal eller dom, så är trafikförsäkringsbolaget skyldiga att utreda och justera livräntan upp om exempelvis löneutvecklingen inom den skadelidandes yrke som frisk ökat mer än vad livränteberäkningen ursprungligen beräknade skulle ske. Detta är det klassiska scenariot, och Du kan då kontakta juridiskt ombud som hjälper Dig att utreda Din eventuella rätt till ökad livränta. Ett ytterligare scenario, som kan komma att aktualiseras de kommande åren, är den höjda pensionsåldern som nu diskuteras politiskt. Redan i nuläget så har åldern för garantipensionen, den ålder då det som tidigast är möjligt att söka om pension, höjts. Detta med anledning av den höjda medelåldern och en bedömd friskare befolkning.

Den fråga som ska besvaras inom kommande år är om den allmänna pensionsåldern kommer att höjas från 65 år till 67 år? En sådan höjning, om den införs, innebär en väsentligt förändrad omständighet som ger skadelidande rätt till ytterligare två års livränta. En trafikskadad individ som exempelvis har 200 000 kr i årlig livränta, skulle därmed vara berättigad till ytterligare två års livränta vilket innebär ytterligare 400 000 kr i kompensation. Så kan också vara fallet för den som avsett att jobba upp till 67 års ålder, och där arbetsgivaren även bekräftar att så skulle skett. Det gör att frågan om pensionsålderns höjning är av intresse för individer med trafikskadelivränta och se var den allmänna pensionsåldern slutligen hamnar, då det kommer få betydelse för den ersättning som den skadelidande slutligen ska ha. Väl värt att hålla ett öga på för den som är berörd.

Kommentera

Covid 19

Photo by Ameer Basheer on Unsplash

Per den 13 mars arbetar LEGIOs medarbetare på distans i största möjliga mån, fysiska möten har ställts in och ersatts med telefonkonferens där så varit möjligt. Karantän tillämpas vid behov. I nuläget genomförs förhandlingar i domstolar då dessa håller öppet. LEGIO följer de anvisningar som utfärdas av Folkhälsomyndigheten och WHO. Vi inser att detta i viss mån påverkar vår tillgänglighet och tackar för Din förståelse för detta och den situation som råder.

Kommentera

Måste ett bodelningsavtal upprättas vid skilsmässa?

Foto: Nathan Dumlao

En bodelning är ett avtal som inte behöver uppfylla några formkrav. En muntlig överenskommelse eller faktisk uppdelning kan därför mycket väl räknas som en bodelning. En sådan uppgörelse är dock svårbevisad i efterhand. Det kan därför finnas skäl att uppsöka en jurist även om du och din partner är överens.

Om du och din partner varit gifta ska en bodelning göras. Det är makarna själva som ska se till att en bodelning görs men någon tidsfrist inom vilken bodelning ska göras anges inte i äktenskapsbalken. Enligt rättspraxis finns dock en bortre gräns för hur länge en tidigare make kan vänta med att påkalla bodelning efter äktenskapsskillnaden (skilsmässan). I NJA 1993 s. 570 fann Högsta Domstolen att 24 år mellan äktenskapsskillnaden och kravet på bodelning var för lång tid varmed möjligheten att påkalla bodelning ansågs ha gått förlorad. I RH 2003:41 fann hovrätten att sju år efter äktenskapsskillnaden var för lång tid. I det fallet hade dock en praktisk uppdelning av de mest värdefulla tillgångarna redan gjorts. I NJA 2009 s. 437 godkände Högsta Domstolen att bodelning påkallades tio år efter äktenskapsskillnaden.

Vid en bodelning ska de tillgångar och skulder som makarna hade per dagen för ansökan om äktenskapsskillnad till tingsrätten (brytdagen) tas upp. Detta innebär att även om en bodelning påkallas långt efter äktenskapsskillnaden så ska bodelningen göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena per brytdagen. Detta kan givetvis innebära stora praktiska bekymmer om det gått många år sedan ansökan om äktenskapsskillnad lämnades in. Under denna tid har sannolikt både tillgångar och skulder tillkommit och försvunnit.

En make kan således begära bodelning många år efter äktenskapsskillnaden trots att en faktisk uppdelning kanske redan har gjorts. Om de tidigare makarna då inte upprättat något bodelningsavtal enligt vilket de är överens om en delning är det naturligtvis svårt för den andra maken att bevisa att en bodelning gjorts. För att undvika denna situation bör ett bodelningsavtal alltid upprättas. Det utgör således en säkerhet för båda makarna att den andra maken inte kan komma många år senare med sina krav.

 

Instagram: #FörklaraJuridiken

Kommentera

Vem har rätt att bo kvar i den gemensamma bostaden vid en separation?

Foto: Nathan Dumlao

 

I samband med en separation är en fråga av central betydelse: Vem av parterna har rätt att bo kvar i den gemensamma bostaden?

Frågan ovan kan delas upp i två delar: Den första delfrågan avser vem av parterna som får bo kvar i bostaden i väntan på bodelning? Den andra frågan är vem som faktiskt får bostaden i samband med bodelningen?

Svaret på den första delfrågan skiljer sig åt beroende på om parterna har varit sambor eller gifta. Att en av parterna har rätt att bo kvar i bostaden fram till bodelningen innebär inte att det är den personen som kommer att tilldelas bostaden vid bodelningen. Oavsett om parterna har varit sambor eller gifta så kan den part som anses ha störst behov av att bo kvar i bostaden ansöka om s.k. kvarsittningsrätt hos tingsrätten. Den som ska ha eventuella gemensamma barn boende hos sig anses oftast vara den som bäst behöver bostaden. Andra relevanta faktorer är hälsa, ålder och vem som anses ha lättast att skaffa sig en ny bostad. Om tingsrätten beslutar om kvarsittanderätt är den andra parten skyldig att genast flytta därifrån. Den kvarboende parten har även rätt till det gemensamma bohag som finns i bostaden, även om det tillhör den andra parten.

Ovanstående gäller till dess att bodelningen är klar. I samband med bodelningen måste nästa delfråga besvaras. Om parterna varit sambor ska den gemensamma bostaden tas upp i bodelningen endast om den utgör s.k. samboegendom. Den gemensamma bostaden är samboegendom om den förvärvats för gemensam användning och inte är den ena sambons enskilda egendom. Det är alltså avsikten vid förvärvet som är avgörande. Detta innebär att en bostad som en av samborna köper i syfte att bo där tillsammans med den andre kommer utgöra samboegendom.

Vem av samborna som får bostaden i avräkning på sin lott i bodelning avgörs, liksom frågan om kvarsittningsrätt, genom en behovsprövning. Därtill krävs, om bostaden ägs av den andra sambon, att övertagandet kan anses skäligt. Vidare kan den part som har störst behov av bostaden kan få s.k. övertaganderätt till densamma. Det förutsätter inte att bostaden har utgjort samboegendom.

När det gäller makar kommer bostaden att upptas i bodelningen under förutsättning att den inte utgör enskild egendom. I praktiken innebär det att vardera maken har rätt till hälften av fastighetens värde (efter avdrag för skulder). Bostaden som sådan kan dock bara tillfalla en av makarna. Utgångspunkten vid denna s.k. lottläggning är att makarna i första hand får den egendom de önskar på sin lott.  Liksom för sambo har dock den make som bäst behöver makarnas gemensamma bostad eller bohag rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott eller, om värdet är ringa, utan avräkning.

 

Lyssna på Podd där ämnet diskuteras: //www.booli.se/blogg/bostadspodden-alla-relationer-tar-slut/

Instagram: #FörklaraJuridiken

 

Kommentera