legio-logo
Kostnadsfri rådgivning
Ring 08-678 60 50

Blogg

Måste ett bodelningsavtal upprättas vid skilsmässa?

Foto: Nathan Dumlao

En bodelning är ett avtal som inte behöver uppfylla några formkrav. En muntlig överenskommelse eller faktisk uppdelning kan därför mycket väl räknas som en bodelning. En sådan uppgörelse är dock svårbevisad i efterhand. Det kan därför finnas skäl att uppsöka en jurist även om du och din partner är överens.

Om du och din partner varit gifta ska en bodelning göras. Det är makarna själva som ska se till att en bodelning görs men någon tidsfrist inom vilken bodelning ska göras anges inte i äktenskapsbalken. Enligt rättspraxis finns dock en bortre gräns för hur länge en tidigare make kan vänta med att påkalla bodelning efter äktenskapsskillnaden (skilsmässan). I NJA 1993 s. 570 fann Högsta Domstolen att 24 år mellan äktenskapsskillnaden och kravet på bodelning var för lång tid varmed möjligheten att påkalla bodelning ansågs ha gått förlorad. I RH 2003:41 fann hovrätten att sju år efter äktenskapsskillnaden var för lång tid. I det fallet hade dock en praktisk uppdelning av de mest värdefulla tillgångarna redan gjorts. I NJA 2009 s. 437 godkände Högsta Domstolen att bodelning påkallades tio år efter äktenskapsskillnaden.

Vid en bodelning ska de tillgångar och skulder som makarna hade per dagen för ansökan om äktenskapsskillnad till tingsrätten (brytdagen) tas upp. Detta innebär att även om en bodelning påkallas långt efter äktenskapsskillnaden så ska bodelningen göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena per brytdagen. Detta kan givetvis innebära stora praktiska bekymmer om det gått många år sedan ansökan om äktenskapsskillnad lämnades in. Under denna tid har sannolikt både tillgångar och skulder tillkommit och försvunnit.

En make kan således begära bodelning många år efter äktenskapsskillnaden trots att en faktisk uppdelning kanske redan har gjorts. Om de tidigare makarna då inte upprättat något bodelningsavtal enligt vilket de är överens om en delning är det naturligtvis svårt för den andra maken att bevisa att en bodelning gjorts. För att undvika denna situation bör ett bodelningsavtal alltid upprättas. Det utgör således en säkerhet för båda makarna att den andra maken inte kan komma många år senare med sina krav.

 

Instagram: #FörklaraJuridiken

Kommentera

Vem har rätt att bo kvar i den gemensamma bostaden vid en separation?

Foto: Nathan Dumlao

 

I samband med en separation är en fråga av central betydelse: Vem av parterna har rätt att bo kvar i den gemensamma bostaden?

Frågan ovan kan delas upp i två delar: Den första delfrågan avser vem av parterna som får bo kvar i bostaden i väntan på bodelning? Den andra frågan är vem som faktiskt får bostaden i samband med bodelningen?

Svaret på den första delfrågan skiljer sig åt beroende på om parterna har varit sambor eller gifta. Att en av parterna har rätt att bo kvar i bostaden fram till bodelningen innebär inte att det är den personen som kommer att tilldelas bostaden vid bodelningen. Oavsett om parterna har varit sambor eller gifta så kan den part som anses ha störst behov av att bo kvar i bostaden ansöka om s.k. kvarsittningsrätt hos tingsrätten. Den som ska ha eventuella gemensamma barn boende hos sig anses oftast vara den som bäst behöver bostaden. Andra relevanta faktorer är hälsa, ålder och vem som anses ha lättast att skaffa sig en ny bostad. Om tingsrätten beslutar om kvarsittanderätt är den andra parten skyldig att genast flytta därifrån. Den kvarboende parten har även rätt till det gemensamma bohag som finns i bostaden, även om det tillhör den andra parten.

Ovanstående gäller till dess att bodelningen är klar. I samband med bodelningen måste nästa delfråga besvaras. Om parterna varit sambor ska den gemensamma bostaden tas upp i bodelningen endast om den utgör s.k. samboegendom. Den gemensamma bostaden är samboegendom om den förvärvats för gemensam användning och inte är den ena sambons enskilda egendom. Det är alltså avsikten vid förvärvet som är avgörande. Detta innebär att en bostad som en av samborna köper i syfte att bo där tillsammans med den andre kommer utgöra samboegendom.

Vem av samborna som får bostaden i avräkning på sin lott i bodelning avgörs, liksom frågan om kvarsittningsrätt, genom en behovsprövning. Därtill krävs, om bostaden ägs av den andra sambon, att övertagandet kan anses skäligt. Vidare kan den part som har störst behov av bostaden kan få s.k. övertaganderätt till densamma. Det förutsätter inte att bostaden har utgjort samboegendom.

När det gäller makar kommer bostaden att upptas i bodelningen under förutsättning att den inte utgör enskild egendom. I praktiken innebär det att vardera maken har rätt till hälften av fastighetens värde (efter avdrag för skulder). Bostaden som sådan kan dock bara tillfalla en av makarna. Utgångspunkten vid denna s.k. lottläggning är att makarna i första hand får den egendom de önskar på sin lott.  Liksom för sambo har dock den make som bäst behöver makarnas gemensamma bostad eller bohag rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott eller, om värdet är ringa, utan avräkning.

 

Lyssna på Podd där ämnet diskuteras: //www.booli.se/blogg/bostadspodden-alla-relationer-tar-slut/

Instagram: #FörklaraJuridiken

 

Kommentera

Att välja ombud

Vid en tvist är valet av ombud viktigt för att du ska känna dig trygg genom hela processen. Vi på LEGIO har samlat fem punkter som vi tycker är de allra viktigaste att bära med sig i valet av ombud.

                                      Foto: Nathan Dumlao

 

  1. Undvik personkulten. Advokatbyråer har en tendens att döpa byråerna efter en eller flera personer vilket tenderar att övriga medarbetare i någon mening hamnar i skymundan. Faktum är dock att består byrån av fler än en person så kommer ditt ärende att hanteras av flera medarbetare utöver den namngivande advokaten. Viktigare än namnet på grundaren är den affärsvision som genomsyrar byrån och den standard som levereras i hanteringen av ditt ärende av varje enskild medarbetare. Något som är mer avgörande än efternamnet på den advokat som har grundat byrån. Det är därför väsentligt att du som klient kan skapa dig en bild av vad byrån står för och vad du kan förvänta dig.
  2. Vad du kan förvänta dig som klient. Vanligt är att advokatbyråer framhäver att de kommer att göra allt för dig som klient eller att din jurist är tillgänglig närhelst på dygnet du behöver. Att din advokat gör sitt allra yttersta i ditt ärende är ett krav enligt Advokatsamfundets vägledande regler som alla advokater ska följa, och inte något unikt för en viss byrå. Vad byrån står för och vilka rutiner byrån har för att se till att du får bästa möjliga utfall i ditt ärende, är viktiga frågor i valet av ombud. Vad gäller tillgängligheten så finns det visa typer av ärenden där tillgång till jurist sju dagar i veckan är ett måste, men dessa är fåtalet. Viktigare är vanligtvis att du upplever ett förtroende under hela processen för den du anlitar.
  3. Förtroende. Den avgörande faktorn när du väljer ombud är att du litar på personen ifråga. Istället för att knytas till en upptagen advokat på byrån är det snarare av större vikt att byrån har resurser och att ditt ärende hanteras av kompetenta jurister som arbetar efter välsmorda rutiner.
  4. Hur hög arbetsbelastning har advokatbyråns personal. Advokatbyråer tenderar att skylta med att personalen arbetar massvis, även på helgerna. Frågan är om du inför en operation skulle välja den kirurg som jobbat 70 timmar den veckan? Förmodligen inte. Med samma logik kanske du även väljer att undvika att anlita ett ombud som arbetar 70-80 timmar per vecka.
  5. Ring runt. Prata med flera advokater och biträdande jurister innan du väljer vem du ska anlita. Du kommer att investera tid, engagemang och pengar i ditt ärende, stäm därför av med flera kandidater innan du väljer ditt ombud och se vilka av dessa ovan angivna kriterier de uppfyller.
Kommentera

Tilldelas stipendium inom ekonomisk familjerätt

LEGIO-medarbetaren Amanda Wibom mottog den 26 september 2019 Familjens Jurist-stipendiet för sin uppsats med inriktning på nyttjanderättsersättning i samband med separation. Uppsatsen hyllas för dess bredd och djup men framför allt för den värdefulla funktion den i det praktiska rättslivet fyller.

Vi på LEGIO är mycket stolta och önskar Amanda ett stort grattis för sin lyckade uppsats!

Kommentera

LEGIO Advokatfirma söker erfaren, skicklig och driven jurist inom familjerätt

LEGIO Advokatfirma söker erfaren, skicklig och driven jurist inom familjerätt

LEGIO är en advokatbyrå som i 26 år har varit en av landets större byråer inriktade på humanjuridik där vi möter våra klienter på deras villkor – inte tvärtom. Vår roll är att vara en aktiv del i rättssystemets utveckling och skapa bästa möjliga utfall för våra klienter. Vi söker nu Dig som vill vara en del av vår fortsatta resa framåt.

Din uppgift blir primärt att arbeta med såväl vårdnad som ekonomisk familjerätt inom LEGIO, men även att kunna biträda klienter inom byråns övriga rättsområden som passar Din bakgrund och erfarenhet.

Till skillnad från vissa övriga byråer erbjuder vi inte möjligheten att spendera sju dagar i veckan på jobbet, och vi ser inte ner på Dig som tar semester eller är föräldraledig. Tvärtom ser LEGIO att en balans mellan arbete och fritid är viktig. Denna balans gör att vi alla kan ge kvalité när vi är med våra klienter och leverera juridiska tjänster på bästa möjliga nivå, och även satsa i de perioder där det behövs.

LEGIO söker Dig som vill göra skillnad för människor och utvecklas till den bästa jurist Du kan bli, och även har en talang för lagarbete. Väsentliga egenskaper är noggrannhet, struktur och en god juridisk analys men också en god kommunikationsförmåga och integritet. Du kommer att följa de processer och strategier som LEGIO har i hanteringen av ärenden, men även ha förmågan att komma med egna idéer och synpunkter på vad Du tror kan utvecklas i organisationen. Förmåga och erfarenhet att hantera stora och krävande mål i domstol behövs. Advokattitel är meriterande men inte en förutsättning för tjänsten.

Du kan läsa mer om LEGIO på www.legio.se och i sociala medier. Sista ansökningsdagen är den 11 augusti men sök gärna så tidigt som möjligt då vi i denna rekryteringsprocess även kommer att beakta de många spontansökningar som LEGIO har haft förmånen att löpande få in. Ansökan skickas till info@legio.se och vi ser fram emot just Din ansökan!

Kommentera

Vad kan det kosta att bo kvar i det gemensamma hemmet vid seperation?

Rätten till nyttjanderättsersättning

Inte sällan medför ett beslut att ansöka om äktenskapsskillnad att makarna omedelbart flyttar isär, en av makarna bor då ofta kvar i den tidigare gemensamma bostaden. På yrkande av endera maken kan en domstol besluta att den part som har störst behov av att bo kvar i bostaden ska ha rätt att göra det fram till bodelningen, s.k. kvarsittningsrätt. Motsvarande möjlighet finns även för sambor. Möjligheten att få kvarsittningsrätt påverkas inte av ägarförhållandena till bostaden.

 

Ett beslut om kvarsittningsrätt fattas typiskt sett till förmån för den part som ska ha eventuella gemensamma barn boende hos sig och gäller fram till dess att ägarfrågan blivit slutligt avgjord i bodelningen. Bodelningen kan dock dra ut på tiden, särskilt vid äktenskapsskillnad. Detta beror särskilt på regler om betänketid i äktenskapsbalken samt att det inte finns någon lagregel som begränsar inom vilken tid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad ska påkallas. För sambor är tidsutdräkten kortare då bodelning måste begäras inom ett år från samboförhållandets upphörande. Den ena partens kvarsittningsrätt i den tidigare gemensamma bostaden kan därför få stor ekonomisk betydelse, särskilt om den kvarboende parten varken behöver betala ersättning till den andra parten för nyttjandet eller bidra till dennes boendekostnader. Den ekonomiska betydelsen blir särskilt påtaglig om parterna samäger bostaden eller om den utflyttade parten är ensam ägare. För sambor finns en lagregel som ger domstolen möjlighet att besluta om ersättning i samband med att de fattar beslut om kvarsittningsrätt. Motsvarande regel saknas för makar.

 

En parts nyttjanderätt till bostaden befriar inte den andra parten från dennes ansvar gentemot tredje man, att tex. betala ränta på ett lån som belastar bostaden även efter att ha uteslutits från att nyttja denna. Parallellt med dessa utgifter har den utflyttade parten sannolikt kostnader för sitt nya boende.

 

Utgångspunkten i svensk rätt är att det rena nyttjandet av den gemensamma bostaden inte föranleder någon ersättningsskyldighet. I rättspraxis har emellertid en rätt för den part som ensam, eller tillsammans med den andra parten, äger bostaden att under vissa förutsättningar erhålla s.k. nyttjanderättsersättning av den andra parten utformats. Syftet med ersättningen är att neutralisera de ekonomiska effekter som kvarboendet kan få.

 

Exakt vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att den part som helt eller delvis äger den tidigare gemensamma bostaden men trots detta flyttar därifrån i väntan på bodelning är svårt att säga. Avseende bostaden synes den enda relevanta förutsättningen vara att den har fungerat som parternas gemensamma bostad. Huruvida bostaden är en villa, bostadsrätt eller hyresrätt samt huruvida denna utgör giftorättsgods eller enskild egendom saknar därför betydelse. Avseende ägar-förhållandena kan en utflyttad make erhålla nyttjanderättsersättning om han eller hon är ensam ägare av bostaden eller samäger denna med den andra maken. Praxis vittnar även om att ett beslut om kvarsittningsrätt inte är en nödvändig förutsättning utan att det relevanta kriteriet är att ägarmaken flyttat från bostaden mot sin vilja.

 

Vad gäller tidpunkten för när nyttjanderättsersättning kan krävas är den enda slutsats som med säkerhet kan dras av HD:s praxis är att en parts ersättningsskyldighet kan inträda senast ett år efter att ett beslut om kvarsittningsrätt i den gemensamma bostaden har fattats. Ett sådant beslut är emellertid inte en nödvändig förutsättning. HD har dock öppnat upp för att det kan finnas skäl att döma ut ersättning från en tidigare tidpunkt.

 

Nästa steg är att beräkna ersättningen. I HD:s praxis har dock tre olika beräkningssätt diskuterats: bruksvärdeshyra, de faktiska kostnaderna för bostaden samt skatte-verkets schablonvärden för bostadsförmån.

 

Sammanfattningsvis är rättsläget oklart. I praktiken torde dock detta vara en betydelsefull fråga. För det fall du har några frågor eller undrar mer över detta är du varmt välkommen att kontakta LEGIO för att diskutera möjligheten till nyttjande-rättsersättning utifrån möjligheterna i just ditt fall.

Kommentera

Jobba på LEGIO

Vår affärsvision är att aktivt driva rättsutvecklingen framåt vilket genomsyrar hela LEGIOS verksamhet. För att uppnå denna vision strävar vi efter att i alla lägen leverera en hög och jämn kvalité i våra juridiska tjänster, till varje klient och i varje situation. Det här ställer höga krav på var och en av våra kollegor men ger Dig också en för branschen unik möjlighet att få ett stort ansvar i ärendet även som ny medarbetare. Vi vet att arbetet med de typer av juridik som vi främst hanterar också kräver ett kreativt och distinkt anslag vilket bäst uppnås genom att samtliga handläggare i ett ärende engageras fullt ut. Vilket i sin tur medför att Du som medarbetare inte kommer att vara en kugge i ett stort maskineri där Du endast får arbeta med små delfrågor, eller vind för våg arbeta ensam utan möjlighet att få råd och vägledning av Dina kollegor.

Du kommer från början att få ansvar, vägledning och utvecklingsmöjligheter för vi vill helt enkelt att Du ska nå Din fulla potential som jurist. På det sättet ges LEGIO förutsättningar att uppfylla sin affärsvision och Du som medarbetare får möjligheten att utvecklas som jurist på ett för advokatbranschen kanske ovanligt sätt.

Arbetet på LEGIO är delvis intensivt och tidskrävande men vi menar att det ska finnas en balans mellan arbete och fritid. Därför ges också möjligheten till varje anställd att vartannat år ta upp till åtta veckor tjänstledigt. Föräldraledighet är givetvis inget hinder för en karriär på LEGIO. Det är oerhört givande att helt och fullt vara med sitt barn under den första tiden vilket LEGIO som arbetsgivare förstår och även uppmuntrar. Vi har heller inte kravet på att våra anställda regelmässigt ska debitera 70 timmar per vecka. Ett sådant krav innebär att medarbetaren, utan lunch, arbetar från nio på morgonen till sju på kvällen sju dagar i veckan vilket vi menar är orimligt. En sådan förväntan leder givetvis till en uttröttad och nedkörd kollega och en sämre kvalité på de juridiska tjänster som presteras för klienten. Ett dåligt upplägg helt enkelt och så vill vi inte ha det även om vissa andra advokatbyråer säkerligen erbjuder den möjligheten. Vem är det då vi söker i vår jakt på skickliga medarbetare?

Vår rekrytering styrs främst av organisationens behov och utveckling vilket innebär att rätt kompetens och erfarenhet på rätt tjänst är utgångspunkten när vi nyanställer. Det här ger att såväl nyexaminerade som seniora jurister är av intresse vid vår rekrytering. LEGIO är i ett expansivt skede och även advokater med längre erfarenhet är intressanta för att komplettera organisationen. Vi välkomnar sökanden med olika erfarenheter och bakgrund – utgångspunkten är Du är utomordentligt skicklig, att vi vill samma saker och strävar mot samma mål.

Glädjande nog får vi löpande en mängd spontanansökningar och har även kontinuerligt duktiga praktikanter på LEGIO vilket gör att vi mycket sällan annonserar juristtjänster. Bästa sättet att hålla Dig uppdaterad är att följa oss på sociala medier där vi kommer att meddela när nyrekrytering planeras, om inte behovet fylls genom spontana ansökningar, alternativt sända oss Din ansökan. Du som delar vår vision och aktivt vill vara den del av den är alltid välkommen att kontakta oss och vi ser fram emot att höra av Dig!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommentera

Skadestånd på grund av terrorbrott

Rakhmat Akilov dömdes till livstids fängelse för terroristbrott genom mord och allmänfarlig ödeläggelse, försök till terroristbrott genom försök till mord och framkallande av fara för annan. Han ålades även att betala ut stora summor skadestånd till de många målsäganden som drabbades i dådet.

De överlevande målsägandena, som utsattes för mordförsök, tillerkändes kränkningsersättning. Schablonbeloppen för dessa typer av brott uppgår till 100 000 kr för lindriga skador och 125 000 kr för allvarliga skador. På grund av det särskilt starka hot som terrordådet innebar, samt att det oerhört hänsynslösa tillvägagångssättet framstår som särskilt kränkande, frångick tingsrätten schablonerna.

De som drabbades av lindriga, eller inga, skador tillerkändes 125 000 kr. De som drabbades av allvarliga skador, samt den pojke som i samband med mordförsöket på honom själv även förlorade sin pappa, tillerkändes 150 000 kr.

Även de överlevande målsägandena, som utsattes för framkallande av fara för annan, tillerkändes en högre kränkningsersättning än normalt. De målsägande som befann sig på Drottninggatan strax innan eller under terrordådet tillerkändes 30 000 kr. De målsägande som befann sig inne på Åhléns tillerkändes 40 000 kr.

Utöver de drabbade på platsen tillerkändes även de efterlevande till de personer som miste livet i terrordådet viss ersättning. Beträffande denna anhörigersättning, vilken utgår för den personskada som till följd av dödsfallet åsamkas den som stod den avlidne särskilt nära, fann tingsrätten att det inte framkommit tillräckliga skäl för att frångå den fastställda schablonen. Ersättningen bestämdes därför till 60 000 kr.

Utöver anhörigersättning yrkade de efterlevande kränkningsersättning. Som huvudregel betalas kränkningsersättning endast ut till de som direkt har drabbats av brott. För att kränkningsersättning ska kunna betalas ut till efterlevande krävs därmed att de själva, genom brottet, utsatts för angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära.

Av EU-direktivet om bekämpande av terrorism framgår att familjemedlemmar till personer vars död är en direkt följd av terroristbrott själva kan utgöra offer för terrorism om de lidit skada av personens död. Direktivet har emellertid inte genomförts i svensk rätt ännu, varför bestämmelserna inte rubbar den huvudregel som gäller idag.

Trots att tingsrätten konstaterat att de efterlevande drabbats synnerligen hårt av Akilovs gärningar tillerkändes de därmed inte någon kränkningsersättning.

Sammanfattningsvis gick tingsrätten över schablonerna för kränkningsersättning till de överlevande, men avslog kränkningsersättning till de efterlevande och fastställde anhörigersättningen till belopp enligt schablon.

Att tingsrätten inte ens vid ett terrorbrott av det slag som begicks på Drottninggatan den 7 april 2017 beviljar de efterlevande ersättning utöver det normala leder till frågan vilken gärning som ska krävas för att högre skadestånd ska dömas ut.

Målet har emellertid inte vunnit laga kraft ännu, varför det fortfarande finns möjlighet för ytterligare upprättelse för de efterlevande. Även om inte högre instans gör en annan bedömning kan rättsläget dessutom komma att ändras vid implementeringen av nyss nämnda EU-direktiv.

Kommentera

Oaktsamhetsansvar vid sexualbrott

Debatten var hård för några år sedan när sexualbrottskommittén presenterade sitt betänkande där man bland annat övervägde om det bör införas en samtyckesbaserad regleringsmodell för våldtäkt. Detta kom senare att i media att kallas för ”samtyckesrekvisitet” och väckte stor uppmärksamhet. På vilket sätt ska ett samtycke till sex uttryckas och hur skulle det egentligen fungera?

Den senaste tiden har dock synen på samtycke till sex kommit att förändras mot bakgrund av den våg med vittnesmål om övergrepp som förekommit inom olika yrkesgrupper. Dessa har uppmärksammat ett genomgående systemfel vad gäller synen på sexualitet och med den bakgrunden framstår samtyckesbaserad lagstiftning som en av allt fler accepterad och vettig lösning. För att illustrera det förnuftiga med samtycke i sig kan vi betrakta förslaget från en mindre uppmärksammad del av betänkandet, att den som köper sex från någon som säljer det under tvång kan dömas för vad som kallar oaktsamhetsbrott. Detta innebär att man döms straffrättsligt för en handling som man i vart fall borde ha förstått skett mot någons vilja. Så här ser det ut rent lagtekniskt.

I sexualbrottskommitténs förslag kommer fall, där den som genomför den sexuella handlingen inte agerar i samförstånd med den som utövar t.ex. våldet, att omfattas av bestämmelsen om han eller hon kände till eller borde känt till att personen inte frivilligt deltog i den sexuella handlingen. Ett typexempel när ovan beskrivna situation skulle kunna inträffa är vid sexköp av en person som är offer för trafficking. Om sexköparen känt till, eller borde känt till att den prostituerades medverkan i sexhandlingen var en följd av misshandel eller hot från en annan person, ska han eller hon kunna dömas för ett allvarligare brott än köp av sexuell tjänst. Bestämmelsen innebär att ett så kallat oaktsamhetsansvar vid sexualbrott införs i svensk lagstiftning. Frågan blir således; hör ett oaktsamhetsansvar hemma i sexualbrottsregleringen?

Ponera att en sexköpare får kontakt med en prostituerad på nätet, vilket sannolikt är vanligt numera. Sexköparen får en adress dit han eller hon ska åka och anvisningar för hur han eller hon ska göra när han eller hon anländer till platsen. Han eller hon blir visad till en lägenhet där en kvinna eller man befinner sig inlåst. Personen som mött sexköparen uppehåller sig sedan under hela sexakten i nära anslutning till rummet. Borde sexköparen här ha insett att den prostituerade inte deltog frivilligt i akten, utan befann sig under hot av annan person. Och finns den insikten, då har sexköparen begått ett brott och kan straffas. Vilket i sig är förnuftig och rimlig reglering i sig.

Många regleringar i svensk lagstiftning innehåller ett oaktsamhetsansvar, dock är sexualbrottsregleringen undantagen. Man kan fråga varför så har varit fallet men viktigare är att belysa att oaktsamhetsansvar faktiskt behövs och tiden är här för att införa det. Har lagstiftaren under alla år ansett att en person som ska genomföra en sexakt blir helt avskärmad från verkligheten och inte ska tillmätas ansvar för förhållanden som är alldeles uppenbara för en utomstående? Ska man undervärdera sexköpares intellekt till den grad att personen ska anses oförmögen att inse att en person, som uppenbarligen befinner sig under hot, inte frivilligt deltar i en sexakt?

Den av Sexualbrottskommittén föreslagna regleringen, tillsammans med införandet av ett oaktsamhetsansvar, kan resultera i att sexköpare i större utsträckning än i dag döms för sexuellt övergrepp (eller motsvarande oaktsamma brott) i stället för köp av sexuell tjänst. Är detta att utvidga ansvaret för långt eller är det en rimlig följd av den syn på sexualbrott, och de som begår sexualbrott vi har idag?

 

 

Kommentera

Nya möjligheter att kräva skadestånd av staten för gamla övertramp – i speciella fall

Högsta domstolen konstaterade nyligen att staten kan hållas ansvarig för skador som uppkom för mer än tio år sedan då en central och grundläggande rättighet har kränkts av staten. Slutsatsen är i någon mening banbrytande och samtidig välkommet i den avgränsade krets av individer som kan beröras av utslaget.

Anledningen att Högsta domstolen dömde ut 150 000 kr i skadestånd var att en person felaktigt hade fått sitt svenska medborgarskap fråntaget honom. Vanligtvis preskriberas möjligheten till skadestånd tio år efter att en skada har uppkommit. I det aktuella målet skedde skadan 1989 och skadeståndet dömdes ut 2018.

Högsta domstolen konstaterade därmed att medborgarskap är en central och grundläggande rättighet som staten inte kan frånta en medborgare utan konsekvenser, inte ens när ansvarsfrågan tas upp i domstol mer än tio år efter skadans inträffande.

Även om domen ska läsas med viss försiktighet uppstår frågan om resonemanget också kan gälla för tvångsvårdade barn som farit illa i statens försök till vård och omsorg men detta skedde för mer än tio år sedan?

Om så är fallet vet vi inte ännu, men domen förbättrar möjligheten för vanvårdade individer, vars konventionsskyddade mänskliga rättigheter åsidosatts i barndomen, att faktiskt ha en chans att kräva ansvar av det allmänna även efter att den tioåriga preskriptionen löpt ut.

Läs gärna domen – den bjuder på intressant läsning och pekar ut en lovande väg framåt.

Kommentera