legio-logo
Vi hjälper Dig med Dina juridiska frågor
Ring 08-678 60 50

Blogg

Att välja ombud

Vid en tvist är valet av ombud viktigt för att du ska känna dig trygg genom hela processen. Vi på LEGIO har samlat fem punkter som vi tycker är de allra viktigaste att bära med sig i valet av ombud.

                                      Foto: Nathan Dumlao

 

  1. Undvik personkulten. Advokatbyråer har en tendens att döpa byråerna efter en eller flera personer vilket tenderar att övriga medarbetare i någon mening hamnar i skymundan. Faktum är dock att består byrån av fler än en person så kommer ditt ärende att hanteras av flera medarbetare utöver den namngivande advokaten. Viktigare än namnet på grundaren är den affärsvision som genomsyrar byrån och den standard som levereras i hanteringen av ditt ärende av varje enskild medarbetare. Något som är mer avgörande än efternamnet på den advokat som har grundat byrån. Det är därför väsentligt att du som klient kan skapa dig en bild av vad byrån står för och vad du kan förvänta dig.
  2. Vad du kan förvänta dig som klient. Vanligt är att advokatbyråer framhäver att de kommer att göra allt för dig som klient eller att din jurist är tillgänglig närhelst på dygnet du behöver. Att din advokat gör sitt allra yttersta i ditt ärende är ett krav enligt Advokatsamfundets vägledande regler som alla advokater ska följa, och inte något unikt för en viss byrå. Vad byrån står för och vilka rutiner byrån har för att se till att du får bästa möjliga utfall i ditt ärende, är viktiga frågor i valet av ombud. Vad gäller tillgängligheten så finns det visa typer av ärenden där tillgång till jurist sju dagar i veckan är ett måste, men dessa är fåtalet. Viktigare är vanligtvis att du upplever ett förtroende under hela processen för den du anlitar.
  3. Förtroende. Den avgörande faktorn när du väljer ombud är att du litar på personen ifråga. Istället för att knytas till en upptagen advokat på byrån är det snarare av större vikt att byrån har resurser och att ditt ärende hanteras av kompetenta jurister som arbetar efter välsmorda rutiner.
  4. Hur hög arbetsbelastning har advokatbyråns personal. Advokatbyråer tenderar att skylta med att personalen arbetar massvis, även på helgerna. Frågan är om du inför en operation skulle välja den kirurg som jobbat 70 timmar den veckan? Förmodligen inte. Med samma logik kanske du även väljer att undvika att anlita ett ombud som arbetar 70-80 timmar per vecka.
  5. Ring runt. Prata med flera advokater och biträdande jurister innan du väljer vem du ska anlita. Du kommer att investera tid, engagemang och pengar i ditt ärende, stäm därför av med flera kandidater innan du väljer ditt ombud och se vilka av dessa ovan angivna kriterier de uppfyller.
Kommentera

Tilldelas stipendium inom ekonomisk familjerätt

LEGIO-medarbetaren Amanda Wibom mottog den 26 september 2019 Familjens Jurist-stipendiet för sin uppsats med inriktning på nyttjanderättsersättning i samband med separation. Uppsatsen hyllas för dess bredd och djup men framför allt för den värdefulla funktion den i det praktiska rättslivet fyller.

Vi på LEGIO är mycket stolta och önskar Amanda ett stort grattis för sin lyckade uppsats!

Kommentera

LEGIO Advokatfirma söker erfaren, skicklig och driven jurist inom familjerätt

LEGIO Advokatfirma söker erfaren, skicklig och driven jurist inom familjerätt

LEGIO är en advokatbyrå som i 26 år har varit en av landets större byråer inriktade på humanjuridik där vi möter våra klienter på deras villkor – inte tvärtom. Vår roll är att vara en aktiv del i rättssystemets utveckling och skapa bästa möjliga utfall för våra klienter. Vi söker nu Dig som vill vara en del av vår fortsatta resa framåt.

Din uppgift blir primärt att arbeta med såväl vårdnad som ekonomisk familjerätt inom LEGIO, men även att kunna biträda klienter inom byråns övriga rättsområden som passar Din bakgrund och erfarenhet.

Till skillnad från vissa övriga byråer erbjuder vi inte möjligheten att spendera sju dagar i veckan på jobbet, och vi ser inte ner på Dig som tar semester eller är föräldraledig. Tvärtom ser LEGIO att en balans mellan arbete och fritid är viktig. Denna balans gör att vi alla kan ge kvalité när vi är med våra klienter och leverera juridiska tjänster på bästa möjliga nivå, och även satsa i de perioder där det behövs.

LEGIO söker Dig som vill göra skillnad för människor och utvecklas till den bästa jurist Du kan bli, och även har en talang för lagarbete. Väsentliga egenskaper är noggrannhet, struktur och en god juridisk analys men också en god kommunikationsförmåga och integritet. Du kommer att följa de processer och strategier som LEGIO har i hanteringen av ärenden, men även ha förmågan att komma med egna idéer och synpunkter på vad Du tror kan utvecklas i organisationen. Förmåga och erfarenhet att hantera stora och krävande mål i domstol behövs. Advokattitel är meriterande men inte en förutsättning för tjänsten.

Du kan läsa mer om LEGIO på www.legio.se och i sociala medier. Sista ansökningsdagen är den 11 augusti men sök gärna så tidigt som möjligt då vi i denna rekryteringsprocess även kommer att beakta de många spontansökningar som LEGIO har haft förmånen att löpande få in. Ansökan skickas till info@legio.se och vi ser fram emot just Din ansökan!

Kommentera

Vad kan det kosta att bo kvar i det gemensamma hemmet vid seperation?

Rätten till nyttjanderättsersättning

Inte sällan medför ett beslut att ansöka om äktenskapsskillnad att makarna omedelbart flyttar isär, en av makarna bor då ofta kvar i den tidigare gemensamma bostaden. På yrkande av endera maken kan en domstol besluta att den part som har störst behov av att bo kvar i bostaden ska ha rätt att göra det fram till bodelningen, s.k. kvarsittningsrätt. Motsvarande möjlighet finns även för sambor. Möjligheten att få kvarsittningsrätt påverkas inte av ägarförhållandena till bostaden.

 

Ett beslut om kvarsittningsrätt fattas typiskt sett till förmån för den part som ska ha eventuella gemensamma barn boende hos sig och gäller fram till dess att ägarfrågan blivit slutligt avgjord i bodelningen. Bodelningen kan dock dra ut på tiden, särskilt vid äktenskapsskillnad. Detta beror särskilt på regler om betänketid i äktenskapsbalken samt att det inte finns någon lagregel som begränsar inom vilken tid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad ska påkallas. För sambor är tidsutdräkten kortare då bodelning måste begäras inom ett år från samboförhållandets upphörande. Den ena partens kvarsittningsrätt i den tidigare gemensamma bostaden kan därför få stor ekonomisk betydelse, särskilt om den kvarboende parten varken behöver betala ersättning till den andra parten för nyttjandet eller bidra till dennes boendekostnader. Den ekonomiska betydelsen blir särskilt påtaglig om parterna samäger bostaden eller om den utflyttade parten är ensam ägare. För sambor finns en lagregel som ger domstolen möjlighet att besluta om ersättning i samband med att de fattar beslut om kvarsittningsrätt. Motsvarande regel saknas för makar.

 

En parts nyttjanderätt till bostaden befriar inte den andra parten från dennes ansvar gentemot tredje man, att tex. betala ränta på ett lån som belastar bostaden även efter att ha uteslutits från att nyttja denna. Parallellt med dessa utgifter har den utflyttade parten sannolikt kostnader för sitt nya boende.

 

Utgångspunkten i svensk rätt är att det rena nyttjandet av den gemensamma bostaden inte föranleder någon ersättningsskyldighet. I rättspraxis har emellertid en rätt för den part som ensam, eller tillsammans med den andra parten, äger bostaden att under vissa förutsättningar erhålla s.k. nyttjanderättsersättning av den andra parten utformats. Syftet med ersättningen är att neutralisera de ekonomiska effekter som kvarboendet kan få.

 

Exakt vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att den part som helt eller delvis äger den tidigare gemensamma bostaden men trots detta flyttar därifrån i väntan på bodelning är svårt att säga. Avseende bostaden synes den enda relevanta förutsättningen vara att den har fungerat som parternas gemensamma bostad. Huruvida bostaden är en villa, bostadsrätt eller hyresrätt samt huruvida denna utgör giftorättsgods eller enskild egendom saknar därför betydelse. Avseende ägar-förhållandena kan en utflyttad make erhålla nyttjanderättsersättning om han eller hon är ensam ägare av bostaden eller samäger denna med den andra maken. Praxis vittnar även om att ett beslut om kvarsittningsrätt inte är en nödvändig förutsättning utan att det relevanta kriteriet är att ägarmaken flyttat från bostaden mot sin vilja.

 

Vad gäller tidpunkten för när nyttjanderättsersättning kan krävas är den enda slutsats som med säkerhet kan dras av HD:s praxis är att en parts ersättningsskyldighet kan inträda senast ett år efter att ett beslut om kvarsittningsrätt i den gemensamma bostaden har fattats. Ett sådant beslut är emellertid inte en nödvändig förutsättning. HD har dock öppnat upp för att det kan finnas skäl att döma ut ersättning från en tidigare tidpunkt.

 

Nästa steg är att beräkna ersättningen. I HD:s praxis har dock tre olika beräkningssätt diskuterats: bruksvärdeshyra, de faktiska kostnaderna för bostaden samt skatte-verkets schablonvärden för bostadsförmån.

 

Sammanfattningsvis är rättsläget oklart. I praktiken torde dock detta vara en betydelsefull fråga. För det fall du har några frågor eller undrar mer över detta är du varmt välkommen att kontakta LEGIO för att diskutera möjligheten till nyttjande-rättsersättning utifrån möjligheterna i just ditt fall.

Kommentera

Jobba på LEGIO

Vår affärsvision är att aktivt driva rättsutvecklingen framåt vilket genomsyrar hela LEGIOS verksamhet. För att uppnå denna vision strävar vi efter att i alla lägen leverera en hög och jämn kvalité i våra juridiska tjänster, till varje klient och i varje situation. Det här ställer höga krav på var och en av våra kollegor men ger Dig också en för branschen unik möjlighet att få ett stort ansvar i ärendet även som ny medarbetare. Vi vet att arbetet med de typer av juridik som vi främst hanterar också kräver ett kreativt och distinkt anslag vilket bäst uppnås genom att samtliga handläggare i ett ärende engageras fullt ut. Vilket i sin tur medför att Du som medarbetare inte kommer att vara en kugge i ett stort maskineri där Du endast får arbeta med små delfrågor, eller vind för våg arbeta ensam utan möjlighet att få råd och vägledning av Dina kollegor.

Du kommer från början att få ansvar, vägledning och utvecklingsmöjligheter för vi vill helt enkelt att Du ska nå Din fulla potential som jurist. På det sättet ges LEGIO förutsättningar att uppfylla sin affärsvision och Du som medarbetare får möjligheten att utvecklas som jurist på ett för advokatbranschen kanske ovanligt sätt.

Arbetet på LEGIO är delvis intensivt och tidskrävande men vi menar att det ska finnas en balans mellan arbete och fritid. Därför ges också möjligheten till varje anställd att vartannat år ta upp till åtta veckor tjänstledigt. Föräldraledighet är givetvis inget hinder för en karriär på LEGIO. Det är oerhört givande att helt och fullt vara med sitt barn under den första tiden vilket LEGIO som arbetsgivare förstår och även uppmuntrar. Vi har heller inte kravet på att våra anställda regelmässigt ska debitera 70 timmar per vecka. Ett sådant krav innebär att medarbetaren, utan lunch, arbetar från nio på morgonen till sju på kvällen sju dagar i veckan vilket vi menar är orimligt. En sådan förväntan leder givetvis till en uttröttad och nedkörd kollega och en sämre kvalité på de juridiska tjänster som presteras för klienten. Ett dåligt upplägg helt enkelt och så vill vi inte ha det även om vissa andra advokatbyråer säkerligen erbjuder den möjligheten. Vem är det då vi söker i vår jakt på skickliga medarbetare?

Vår rekrytering styrs främst av organisationens behov och utveckling vilket innebär att rätt kompetens och erfarenhet på rätt tjänst är utgångspunkten när vi nyanställer. Det här ger att såväl nyexaminerade som seniora jurister är av intresse vid vår rekrytering. LEGIO är i ett expansivt skede och även advokater med längre erfarenhet är intressanta för att komplettera organisationen. Vi välkomnar sökanden med olika erfarenheter och bakgrund – utgångspunkten är Du är utomordentligt skicklig, att vi vill samma saker och strävar mot samma mål.

Glädjande nog får vi löpande en mängd spontanansökningar och har även kontinuerligt duktiga praktikanter på LEGIO vilket gör att vi mycket sällan annonserar juristtjänster. Bästa sättet att hålla Dig uppdaterad är att följa oss på sociala medier där vi kommer att meddela när nyrekrytering planeras, om inte behovet fylls genom spontana ansökningar, alternativt sända oss Din ansökan. Du som delar vår vision och aktivt vill vara den del av den är alltid välkommen att kontakta oss och vi ser fram emot att höra av Dig!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommentera

Skadestånd på grund av terrorbrott

Rakhmat Akilov dömdes till livstids fängelse för terroristbrott genom mord och allmänfarlig ödeläggelse, försök till terroristbrott genom försök till mord och framkallande av fara för annan. Han ålades även att betala ut stora summor skadestånd till de många målsäganden som drabbades i dådet.

De överlevande målsägandena, som utsattes för mordförsök, tillerkändes kränkningsersättning. Schablonbeloppen för dessa typer av brott uppgår till 100 000 kr för lindriga skador och 125 000 kr för allvarliga skador. På grund av det särskilt starka hot som terrordådet innebar, samt att det oerhört hänsynslösa tillvägagångssättet framstår som särskilt kränkande, frångick tingsrätten schablonerna.

De som drabbades av lindriga, eller inga, skador tillerkändes 125 000 kr. De som drabbades av allvarliga skador, samt den pojke som i samband med mordförsöket på honom själv även förlorade sin pappa, tillerkändes 150 000 kr.

Även de överlevande målsägandena, som utsattes för framkallande av fara för annan, tillerkändes en högre kränkningsersättning än normalt. De målsägande som befann sig på Drottninggatan strax innan eller under terrordådet tillerkändes 30 000 kr. De målsägande som befann sig inne på Åhléns tillerkändes 40 000 kr.

Utöver de drabbade på platsen tillerkändes även de efterlevande till de personer som miste livet i terrordådet viss ersättning. Beträffande denna anhörigersättning, vilken utgår för den personskada som till följd av dödsfallet åsamkas den som stod den avlidne särskilt nära, fann tingsrätten att det inte framkommit tillräckliga skäl för att frångå den fastställda schablonen. Ersättningen bestämdes därför till 60 000 kr.

Utöver anhörigersättning yrkade de efterlevande kränkningsersättning. Som huvudregel betalas kränkningsersättning endast ut till de som direkt har drabbats av brott. För att kränkningsersättning ska kunna betalas ut till efterlevande krävs därmed att de själva, genom brottet, utsatts för angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära.

Av EU-direktivet om bekämpande av terrorism framgår att familjemedlemmar till personer vars död är en direkt följd av terroristbrott själva kan utgöra offer för terrorism om de lidit skada av personens död. Direktivet har emellertid inte genomförts i svensk rätt ännu, varför bestämmelserna inte rubbar den huvudregel som gäller idag.

Trots att tingsrätten konstaterat att de efterlevande drabbats synnerligen hårt av Akilovs gärningar tillerkändes de därmed inte någon kränkningsersättning.

Sammanfattningsvis gick tingsrätten över schablonerna för kränkningsersättning till de överlevande, men avslog kränkningsersättning till de efterlevande och fastställde anhörigersättningen till belopp enligt schablon.

Att tingsrätten inte ens vid ett terrorbrott av det slag som begicks på Drottninggatan den 7 april 2017 beviljar de efterlevande ersättning utöver det normala leder till frågan vilken gärning som ska krävas för att högre skadestånd ska dömas ut.

Målet har emellertid inte vunnit laga kraft ännu, varför det fortfarande finns möjlighet för ytterligare upprättelse för de efterlevande. Även om inte högre instans gör en annan bedömning kan rättsläget dessutom komma att ändras vid implementeringen av nyss nämnda EU-direktiv.

Kommentera

Oaktsamhetsansvar vid sexualbrott

Debatten var hård för några år sedan när sexualbrottskommittén presenterade sitt betänkande där man bland annat övervägde om det bör införas en samtyckesbaserad regleringsmodell för våldtäkt. Detta kom senare att i media att kallas för ”samtyckesrekvisitet” och väckte stor uppmärksamhet. På vilket sätt ska ett samtycke till sex uttryckas och hur skulle det egentligen fungera?

Den senaste tiden har dock synen på samtycke till sex kommit att förändras mot bakgrund av den våg med vittnesmål om övergrepp som förekommit inom olika yrkesgrupper. Dessa har uppmärksammat ett genomgående systemfel vad gäller synen på sexualitet och med den bakgrunden framstår samtyckesbaserad lagstiftning som en av allt fler accepterad och vettig lösning. För att illustrera det förnuftiga med samtycke i sig kan vi betrakta förslaget från en mindre uppmärksammad del av betänkandet, att den som köper sex från någon som säljer det under tvång kan dömas för vad som kallar oaktsamhetsbrott. Detta innebär att man döms straffrättsligt för en handling som man i vart fall borde ha förstått skett mot någons vilja. Så här ser det ut rent lagtekniskt.

I sexualbrottskommitténs förslag kommer fall, där den som genomför den sexuella handlingen inte agerar i samförstånd med den som utövar t.ex. våldet, att omfattas av bestämmelsen om han eller hon kände till eller borde känt till att personen inte frivilligt deltog i den sexuella handlingen. Ett typexempel när ovan beskrivna situation skulle kunna inträffa är vid sexköp av en person som är offer för trafficking. Om sexköparen känt till, eller borde känt till att den prostituerades medverkan i sexhandlingen var en följd av misshandel eller hot från en annan person, ska han eller hon kunna dömas för ett allvarligare brott än köp av sexuell tjänst. Bestämmelsen innebär att ett så kallat oaktsamhetsansvar vid sexualbrott införs i svensk lagstiftning. Frågan blir således; hör ett oaktsamhetsansvar hemma i sexualbrottsregleringen?

Ponera att en sexköpare får kontakt med en prostituerad på nätet, vilket sannolikt är vanligt numera. Sexköparen får en adress dit han eller hon ska åka och anvisningar för hur han eller hon ska göra när han eller hon anländer till platsen. Han eller hon blir visad till en lägenhet där en kvinna eller man befinner sig inlåst. Personen som mött sexköparen uppehåller sig sedan under hela sexakten i nära anslutning till rummet. Borde sexköparen här ha insett att den prostituerade inte deltog frivilligt i akten, utan befann sig under hot av annan person. Och finns den insikten, då har sexköparen begått ett brott och kan straffas. Vilket i sig är förnuftig och rimlig reglering i sig.

Många regleringar i svensk lagstiftning innehåller ett oaktsamhetsansvar, dock är sexualbrottsregleringen undantagen. Man kan fråga varför så har varit fallet men viktigare är att belysa att oaktsamhetsansvar faktiskt behövs och tiden är här för att införa det. Har lagstiftaren under alla år ansett att en person som ska genomföra en sexakt blir helt avskärmad från verkligheten och inte ska tillmätas ansvar för förhållanden som är alldeles uppenbara för en utomstående? Ska man undervärdera sexköpares intellekt till den grad att personen ska anses oförmögen att inse att en person, som uppenbarligen befinner sig under hot, inte frivilligt deltar i en sexakt?

Den av Sexualbrottskommittén föreslagna regleringen, tillsammans med införandet av ett oaktsamhetsansvar, kan resultera i att sexköpare i större utsträckning än i dag döms för sexuellt övergrepp (eller motsvarande oaktsamma brott) i stället för köp av sexuell tjänst. Är detta att utvidga ansvaret för långt eller är det en rimlig följd av den syn på sexualbrott, och de som begår sexualbrott vi har idag?

 

 

Kommentera

Nya möjligheter att kräva skadestånd av staten för gamla övertramp – i speciella fall

Högsta domstolen konstaterade nyligen att staten kan hållas ansvarig för skador som uppkom för mer än tio år sedan då en central och grundläggande rättighet har kränkts av staten. Slutsatsen är i någon mening banbrytande och samtidig välkommet i den avgränsade krets av individer som kan beröras av utslaget.

Anledningen att Högsta domstolen dömde ut 150 000 kr i skadestånd var att en person felaktigt hade fått sitt svenska medborgarskap fråntaget honom. Vanligtvis preskriberas möjligheten till skadestånd tio år efter att en skada har uppkommit. I det aktuella målet skedde skadan 1989 och skadeståndet dömdes ut 2018.

Högsta domstolen konstaterade därmed att medborgarskap är en central och grundläggande rättighet som staten inte kan frånta en medborgare utan konsekvenser, inte ens när ansvarsfrågan tas upp i domstol mer än tio år efter skadans inträffande.

Även om domen ska läsas med viss försiktighet uppstår frågan om resonemanget också kan gälla för tvångsvårdade barn som farit illa i statens försök till vård och omsorg men detta skedde för mer än tio år sedan?

Om så är fallet vet vi inte ännu, men domen förbättrar möjligheten för vanvårdade individer, vars konventionsskyddade mänskliga rättigheter åsidosatts i barndomen, att faktiskt ha en chans att kräva ansvar av det allmänna även efter att den tioåriga preskriptionen löpt ut.

Läs gärna domen – den bjuder på intressant läsning och pekar ut en lovande väg framåt.

Kommentera

VINST I HOVRÄTTEN I TRAFIKSKADEMÅL FÖR LEGIO

Leksaksbil foto Steinar Engeland

– Det enskilda fallet ska bedömas framför allmänna förklaringsmodeller –
LEGIO ingav stämningsansökan mot Länsförsäkringar och begärde att bolaget skulle betala den unga mannen för hans livsvariga inkomstförlust och hans personskada. Hovrättens dom kom nu i veckan och hovrätten konstaterar såsom tingsrätten att besvären beror på trafikolyckan och att Länsförsäkringar därför är skyldiga att ersätta mannens skada livet ut.

Försäkringsbolaget gjorde i målet gällande att besvärsutvecklingen var osannolik och byggde sitt resonemang på att de flesta som drabbas av motsvarande skador blir friska varför detta borde gälla för alla skadade.

LEGIO har i målet förklarat att trots att ca 9 av 10 vid denna typ av skada blir mer eller mindre återställda så innebär det inte att den tiondes skada som inte återgår skulle vara osannolik i sig. Denna förklaring delas även av hovrätten (och även tingsrätten) som helt korrekt bedömde att det är det enskilda fallet som ska prövas och att bedömningen inte kan utgå från allmänna förklaringsmodeller.

”Till skillnad från medicinska förklaringsmodeller, som oftast grundas på empiriska data (statistik), har domstolen att avgöra ett enskilt fall. Den helt övervägande delen skador liknande [den skadades] skaderegleras utan inblandning av domstol. De få fall som får en juridisk prövning är ofta komplicerade och låter sig inte enkelt bedömas enbart med ledning av den traumatiska principen eller andra generella förklaringsmodeller, vars validitet möjligen inte är lika uttalad för dessa ovanliga fall.

Snarare än att pröva tillämpligheten av någon viss medicinsk förklaringsmodell måste domstolen därför, utifrån processmaterialet som helhet, bedöma om det i just detta fall är klart mer sannolikt att besvären har orsakats av olyckan än av någon annan omständighet som aktualiseras av materialet.”

Försäkringsbolaget tvingas nu utbetala ersättning till den unge mannen om sammantaget flera miljoner samt samtliga rättegångskostnader. För frågor eller mer information, prata med någon av oss på LEGIO.

 

 

Kommentera

”Kommer TV4 och Svenska Akademiens självrannsakan vara meningsfull”

Desktop - Foto av Carl Heyerdahl

Det finns en enastående kraft i #metoo kampanjen. Den har fört fram exempel på situationer där främst kvinnor utsätts för brott i form av tafsande, kladdande och regelrätta våldtäkter av personer i maktpositioner utan att omgivningen reagerat. Vad som händer idag är en ny syn på sexualbrott där den drabbade inte skambeläggs utan kan prata fritt om det inträffade. Detta är positivt. Media, kultur, sport och vår egen bransch advokater har fått fokus på systemfel som vi gemensamt kan och ska komma tillrätta med och naturligt så har rättsväsendet och juridiken en central roll att spela.

Tafsande, kladdande och regelrätta våldtäkter är förbjudet enligt lag. Bedömningen av vad som är lagstridigt hanteras av rättsväsendet. Detta innebär att åklagare, ombud och domstol är del i den process som bedömer vem som har ansvaret och vad ansvaret får för följder. Det är rättssystemet som ska avgöra ansvaret och ansvaret kan ligga på flera nivåer. Enligt lagstiftningen ska förövare och den organisation som valt att blunda för sexuella trakasserier i sin verksamhet stå till svars. Förövaren kan dömas till påföljd och skadestånd, och även organisationen kan dömas att betala skadestånd till Dig som är drabbad.

Den juridiska bedömningen ligger hos domstol, men i nuläget så finns det exempel på ytterligare juridiska verktyg som så att säga plockas fram ur lådan. TV4 och Svenska Akademien har i dagsläget anlitat advokatbyrå för att juridiskt gå till botten med de stora fel som rapporterats inom deras verksamheter, vad nu det innebär? Ansvarsfrågan avgörs enbart i domstol, men tillvägagångssättet att anlita en egen advokat för att rättsligt avgöra bristerna inom organisationen har blivit något mera vanligt på senare år.

Vanligtvis innebär det att ledningen som beställt utredningen får en sammanställning av vad intervjuade medarbetare redogjort för har hänt. Därifrån bedöms vilka brott som har begåtts och om organisationen har gjort fel eller inte (en onödig slutsats för det är domstolens jobb). Avslutningsvis, utgår vi ifrån, ger advokatbyrån riktlinjer och rekommendationer vad arbetsgivaren kan göra för att följa lagen och hindra att det händer igen. Därefter uttalar sig ledningen och antar ett åtgärdsprogram och saken är hanterad. Detta är vad vi skulle kalla ett relativt meningslöst juridiskt verktyg. Bättre vore att använda den utredning som advokatbyrån gör på ett meningsfullt sätt.

Det meningsfulla sättet är enligt oss att drabbade medarbetare ges upplysning om vilka brott som de kan ha utsatts för och att advokaten sammanställer den bevisning som Du i egenskap av brottsoffer kan ta med Dig till en polisanmälan. Den här bevisningen som advokatbyrån tveklöst kommer att få överblick av kommer också kunna användas i mål om skadestånd mot arbetsgivaren om denne har blundat för de sexuella övergreppen. För missförhållanden som förekommer exempelvis i vården så uppmuntras medarbetaren att göra en lex maria anmälan för att problemen ska bli kända och att de ska kunna motverkas. På samma sätt borde TV4 och Svenska Akademien uppmuntra de drabbade att föra talan mot både förövare och organisationen som eventuellt har begått fel. På så vis kan alla inblandade komma till klarhet med vad som gäller juridiskt. Detta är det meningsfulla sättet att använda en av arbetsgivaren beställd juridisk utredning. Om TV4 eller Svenska Akademien väljer ett meningsfullt eller meningslöst förhållningssätt till den utredning de båda har initierat återstår att se. Men att utredning överhuvudtaget initierats kan gagna Dig som är drabbad.

Är Du drabbad av ett sexualbrott begär att få ta del av utredningen Din arbetsgivare gör när den är klar. Begär ett målsägandebiträde, som staten betalar, innan första poliskontakten och gå tillsammans och  gör Din polisanmälan. Vi rekommenderar att Du väljer ett ombud som både kan bedöma vilken ersättning Du kan få för brottet av förövaren (straffrättslig prövning), men också kan ge råd om det även kan finnas en möjlighet att begära skadestånd från arbetsgivaren (civilrättslig prövning). Det här är en krävande och tuff process, så se till att anlita ett målsägandebiträde som Du litar på och att Du får samma målsägandebiträde genom hela prövningen.

Ett målsägandebiträde ger Dig stöd under hela processen och statistiken visar att det ger bättre resultat än om Du inte har något målsägandebiträde. Alla Ni som har stigit fram och berättat vad Ni varit med om har gjort en oerhört modig handling och gjort problematiken offentlig vilket är väsentligt för att belysa problemet. Vill Ni också utkräva ansvar juridiskt gör det och det finns möjlighet till en meningsfull juridisk prövning även för Dig som kräver samma mod och kraft Du redan hitintills uppvisat.

 

 

Kommentera