legio-logo          
version 2018

Vad kan det kosta att bo kvar i det gemensamma hemmet vid seperation?

Rätten till nyttjanderättsersättning

Inte sällan medför ett beslut att ansöka om äktenskapsskillnad att makarna omedelbart flyttar isär, en av makarna bor då ofta kvar i den tidigare gemensamma bostaden. På yrkande av endera maken kan en domstol besluta att den part som har störst behov av att bo kvar i bostaden ska ha rätt att göra det fram till bodelningen, s.k. kvarsittningsrätt. Motsvarande möjlighet finns även för sambor. Möjligheten att få kvarsittningsrätt påverkas inte av ägarförhållandena till bostaden.

 

Ett beslut om kvarsittningsrätt fattas typiskt sett till förmån för den part som ska ha eventuella gemensamma barn boende hos sig och gäller fram till dess att ägarfrågan blivit slutligt avgjord i bodelningen. Bodelningen kan dock dra ut på tiden, särskilt vid äktenskapsskillnad. Detta beror särskilt på regler om betänketid i äktenskapsbalken samt att det inte finns någon lagregel som begränsar inom vilken tid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad ska påkallas. För sambor är tidsutdräkten kortare då bodelning måste begäras inom ett år från samboförhållandets upphörande. Den ena partens kvarsittningsrätt i den tidigare gemensamma bostaden kan därför få stor ekonomisk betydelse, särskilt om den kvarboende parten varken behöver betala ersättning till den andra parten för nyttjandet eller bidra till dennes boendekostnader. Den ekonomiska betydelsen blir särskilt påtaglig om parterna samäger bostaden eller om den utflyttade parten är ensam ägare. För sambor finns en lagregel som ger domstolen möjlighet att besluta om ersättning i samband med att de fattar beslut om kvarsittningsrätt. Motsvarande regel saknas för makar.

 

En parts nyttjanderätt till bostaden befriar inte den andra parten från dennes ansvar gentemot tredje man, att tex. betala ränta på ett lån som belastar bostaden även efter att ha uteslutits från att nyttja denna. Parallellt med dessa utgifter har den utflyttade parten sannolikt kostnader för sitt nya boende.

 

Utgångspunkten i svensk rätt är att det rena nyttjandet av den gemensamma bostaden inte föranleder någon ersättningsskyldighet. I rättspraxis har emellertid en rätt för den part som ensam, eller tillsammans med den andra parten, äger bostaden att under vissa förutsättningar erhålla s.k. nyttjanderättsersättning av den andra parten utformats. Syftet med ersättningen är att neutralisera de ekonomiska effekter som kvarboendet kan få.

 

Exakt vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att den part som helt eller delvis äger den tidigare gemensamma bostaden men trots detta flyttar därifrån i väntan på bodelning är svårt att säga. Avseende bostaden synes den enda relevanta förutsättningen vara att den har fungerat som parternas gemensamma bostad. Huruvida bostaden är en villa, bostadsrätt eller hyresrätt samt huruvida denna utgör giftorättsgods eller enskild egendom saknar därför betydelse. Avseende ägar-förhållandena kan en utflyttad make erhålla nyttjanderättsersättning om han eller hon är ensam ägare av bostaden eller samäger denna med den andra maken. Praxis vittnar även om att ett beslut om kvarsittningsrätt inte är en nödvändig förutsättning utan att det relevanta kriteriet är att ägarmaken flyttat från bostaden mot sin vilja.

 

Vad gäller tidpunkten för när nyttjanderättsersättning kan krävas är den enda slutsats som med säkerhet kan dras av HD:s praxis är att en parts ersättningsskyldighet kan inträda senast ett år efter att ett beslut om kvarsittningsrätt i den gemensamma bostaden har fattats. Ett sådant beslut är emellertid inte en nödvändig förutsättning. HD har dock öppnat upp för att det kan finnas skäl att döma ut ersättning från en tidigare tidpunkt.

 

Nästa steg är att beräkna ersättningen. I HD:s praxis har dock tre olika beräkningssätt diskuterats: bruksvärdeshyra, de faktiska kostnaderna för bostaden samt skatte-verkets schablonvärden för bostadsförmån.

 

Sammanfattningsvis är rättsläget oklart. I praktiken torde dock detta vara en betydelsefull fråga. För det fall du har några frågor eller undrar mer över detta är du varmt välkommen att kontakta LEGIO för att diskutera möjligheten till nyttjande-rättsersättning utifrån möjligheterna i just ditt fall.

Dela detta: