Möjligheten till nyttjanderättsersättning
Inte sällan medför ett beslut att ansöka om äktenskapsskillnad att makarna omedelbart flyttar isär. Då bor ofta en av makarna kvar i den tidigare gemensamma bostaden. På yrkande av endera maken kan en domstol besluta att den part som har störst behov av att bo kvar i bostaden ska ha rätt att göra det fram till bodelningen. Detta kallas kvarsittningsrätt. Motsvarande möjlighet finns även för sambor. Möjligheten att få kvarsittningsrätt påverkas inte av ägarförhållandena till bostaden. Inte heller möjligheten till nyttjanderättsersättning.
Kostar det att bo kvar i det gemensamma hemmet vid separation?
Ett beslut om kvarsittningsrätt fattas typiskt sett till förmån för den part som ska ha eventuella gemensamma barn boende hos sig och gäller fram till dess att ägarfrågan blivit slutligt avgjord i bodelningen. Bodelningen kan dock dra ut på tiden, särskilt vid äktenskapsskillnad. Detta beror särskilt på regler om betänketid i äktenskapsbalken. En annan orsak är att det inte finns någon lagregel som begränsar inom vilken tid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad ska påkallas. För sambor är tidsutdräkten kortare då bodelning måste begäras inom ett år från samboförhållandets upphörande. Den ena partens kvarsittningsrätt i den tidigare gemensamma bostaden kan därför få stor ekonomisk betydelse. Särskilt om den kvarboende parten varken behöver betala ersättning till den andra parten för nyttjandet eller bidra till dennes boendekostnader. Den ekonomiska betydelsen blir särskilt påtaglig om parterna samäger bostaden eller om den utflyttade parten är ensam ägare. För sambor finns en lagregel som ger domstolen möjlighet att besluta om ersättning i samband med beslutsfattande om kvarsittningsrätt. Motsvarande regel saknas för makar.
Nyttjanderätt – ansvar mot tredje man
En parts nyttjanderätt till bostaden befriar inte den andra parten från dennes ansvar gentemot tredje man. Ett exempel på sådant ansvar är att betala ränta på ett lån som belastar bostaden även efter att ha uteslutits från att nyttja denna. Parallellt med dessa utgifter har den utflyttade parten sannolikt kostnader för sitt nya boende.
Utgångspunkten i svensk rätt är att det rena nyttjandet av den gemensamma bostaden inte föranleder någon ersättningsskyldighet. I rättspraxis har emellertid en rätt för den part som ensam, eller tillsammans med den andra parten, äger bostaden att under vissa förutsättningar erhålla s.k. nyttjanderättsersättning av den andra parten utformats. Syftet med ersättningen är att neutralisera de ekonomiska effekter som kvarboendet kan få.
Nyttjanderättsersättning – praxis
Exakt vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att den part som helt eller delvis äger den tidigare gemensamma bostaden men trots detta flyttar därifrån i väntan på bodelning är svårt att säga. Avseende bostaden synes den enda relevanta förutsättningen vara att den har fungerat som parternas gemensamma bostad. Huruvida bostaden är en villa, bostadsrätt eller hyresrätt saknar därför betydelse. Likaså huruvida denna utgör giftorättsgods eller enskild egendom. Avseende ägar-förhållandena kan en utflyttad make erhålla nyttjanderättsersättning om han eller hon är ensam ägare av bostaden eller samäger denna med den andra maken. Praxis vittnar även om att ett beslut om kvarsittningsrätt inte är en nödvändig förutsättning utan att det relevanta kriteriet är att ägar-maken flyttat från bostaden mot sin vilja.
Hur nyttjanderättsersättningen räknas ut
Vad gäller tidpunkten för när nyttjanderättsersättning kan krävas är den enda slutsats som med säkerhet kan dras av HD:s praxis, är att en parts ersättningsskyldighet kan inträda senast ett år efter att ett beslut om kvarsittningsrätt i den gemensamma bostaden har fattats. Ett sådant beslut är emellertid inte en nödvändig förutsättning. HD har dock öppnat upp för att det kan finnas skäl att döma ut ersättning från en tidigare tidpunkt.
Nästa steg är att beräkna ersättningen. I HD:s praxis diskuteras tre olika beräkningssätt: bruksvärdeshyra, de faktiska kostnaderna för bostaden samt Skatteverkets schablonvärden för bostadsförmån.
Sammanfattningsvis är rättsläget oklart. I praktiken torde dock detta vara en betydelsefull fråga. För det fall du har frågor eller undrar mer över detta är du välkommen att kontakta LEGIO för att diskutera möjligheten till nyttjanderättsersättning utifrån just ditt fall. Lättast når du oss på info@legio.se, eller 08-678 60 50. Du kan också höra av dig direkt till en av våra jurister: William Vanberg, Julia Bruns, Sara Djogic och Linnéa Berg.