Bloggarkiv - okategoriserade

6 december, 2018

Jobba på LEGIO

Vår affärsvision är att aktivt driva rättsutvecklingen framåt vilket genomsyrar hela LEGIOS verksamhet. För att uppnå denna vision strävar vi efter att i alla lägen leverera en hög och jämn kvalité i våra juridiska tjänster, till varje klient och i varje situation. Det här ställer höga krav på var och en av våra kollegor men ger Dig också en för branschen unik möjlighet att få ett stort ansvar i ärendet även som ny medarbetare. Vi vet att arbetet med de typer av juridik som vi främst hanterar också kräver ett kreativt och distinkt anslag vilket bäst uppnås genom att samtliga handläggare i ett ärende engageras fullt ut. Vilket i sin tur medför att Du som medarbetare inte kommer att vara en kugge i ett stort maskineri där Du endast får arbeta med små delfrågor, eller vind för våg arbeta ensam utan möjlighet att få råd och vägledning av Dina kollegor.

Du kommer från början att få ansvar, vägledning och utvecklingsmöjligheter för vi vill helt enkelt att Du ska nå Din fulla potential som jurist. På det sättet ges LEGIO förutsättningar att uppfylla sin affärsvision och Du som medarbetare får möjligheten att utvecklas som jurist på ett för advokatbranschen kanske ovanligt sätt.

Arbetet på LEGIO är delvis intensivt och tidskrävande men vi menar att det ska finnas en balans mellan arbete och fritid. Därför ges också möjligheten till varje anställd att vartannat år ta upp till åtta veckor tjänstledigt. Föräldraledighet är givetvis inget hinder för en karriär på LEGIO. Det är oerhört givande att helt och fullt vara med sitt barn under den första tiden vilket LEGIO som arbetsgivare förstår och även uppmuntrar. Vi har heller inte kravet på att våra anställda regelmässigt ska debitera 70 timmar per vecka. Ett sådant krav innebär att medarbetaren, utan lunch, arbetar från nio på morgonen till sju på kvällen sju dagar i veckan vilket vi menar är orimligt. En sådan förväntan leder givetvis till en uttröttad och nedkörd kollega och en sämre kvalité på de juridiska tjänster som presteras för klienten. Ett dåligt upplägg helt enkelt och så vill vi inte ha det även om vissa andra advokatbyråer säkerligen erbjuder den möjligheten. Vem är det då vi söker i vår jakt på skickliga medarbetare?

Vår rekrytering styrs främst av organisationens behov och utveckling vilket innebär att rätt kompetens och erfarenhet på rätt tjänst är utgångspunkten när vi nyanställer. Det här ger att såväl nyexaminerade som seniora jurister är av intresse vid vår rekrytering. LEGIO är i ett expansivt skede och även advokater med längre erfarenhet är intressanta för att komplettera organisationen. Vi välkomnar sökanden med olika erfarenheter och bakgrund – utgångspunkten är Du är utomordentligt skicklig, att vi vill samma saker och strävar mot samma mål.

Glädjande nog får vi löpande en mängd spontanansökningar och har även kontinuerligt duktiga praktikanter på LEGIO vilket gör att vi mycket sällan annonserar juristtjänster. Bästa sättet att hålla Dig uppdaterad är att följa oss på sociala medier där vi kommer att meddela när nyrekrytering planeras, om inte behovet fylls genom spontana ansökningar, alternativt sända oss Din ansökan. Du som delar vår vision och aktivt vill vara den del av den är alltid välkommen att kontakta oss och vi ser fram emot att höra av Dig!

8 juni, 2018

Skadestånd på grund av terrorbrott

Rakhmat Akilov dömdes till livstids fängelse för terroristbrott genom mord och allmänfarlig ödeläggelse, försök till terroristbrott genom försök till mord och framkallande av fara för annan. Han ålades även att betala ut stora summor skadestånd till de många målsäganden som drabbades i dådet.

De överlevande målsägandena, som utsattes för mordförsök, tillerkändes kränkningsersättning. Schablonbeloppen för dessa typer av brott uppgår till 100 000 kr för lindriga skador och 125 000 kr för allvarliga skador. På grund av det särskilt starka hot som terrordådet innebar, samt att det oerhört hänsynslösa tillvägagångssättet framstår som särskilt kränkande, frångick tingsrätten schablonerna.

De som drabbades av lindriga, eller inga, skador tillerkändes 125 000 kr. De som drabbades av allvarliga skador, samt den pojke som i samband med mordförsöket på honom själv även förlorade sin pappa, tillerkändes 150 000 kr.

Även de överlevande målsägandena, som utsattes för framkallande av fara för annan, tillerkändes en högre kränkningsersättning än normalt. De målsägande som befann sig på Drottninggatan strax innan eller under terrordådet tillerkändes 30 000 kr. De målsägande som befann sig inne på Åhléns tillerkändes 40 000 kr.

Utöver de drabbade på platsen tillerkändes även de efterlevande till de personer som miste livet i terrordådet viss ersättning. Beträffande denna anhörigersättning, vilken utgår för den personskada som till följd av dödsfallet åsamkas den som stod den avlidne särskilt nära, fann tingsrätten att det inte framkommit tillräckliga skäl för att frångå den fastställda schablonen. Ersättningen bestämdes därför till 60 000 kr.

Utöver anhörigersättning yrkade de efterlevande kränkningsersättning. Som huvudregel betalas kränkningsersättning endast ut till de som direkt har drabbats av brott. För att kränkningsersättning ska kunna betalas ut till efterlevande krävs därmed att de själva, genom brottet, utsatts för angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära.

Av EU-direktivet om bekämpande av terrorism framgår att familjemedlemmar till personer vars död är en direkt följd av terroristbrott själva kan utgöra offer för terrorism om de lidit skada av personens död. Direktivet har emellertid inte genomförts i svensk rätt ännu, varför bestämmelserna inte rubbar den huvudregel som gäller idag.

Trots att tingsrätten konstaterat att de efterlevande drabbats synnerligen hårt av Akilovs gärningar tillerkändes de därmed inte någon kränkningsersättning.

Sammanfattningsvis gick tingsrätten över schablonerna för kränkningsersättning till de överlevande, men avslog kränkningsersättning till de efterlevande och fastställde anhörigersättningen till belopp enligt schablon.

Att tingsrätten inte ens vid ett terrorbrott av det slag som begicks på Drottninggatan den 7 april 2017 beviljar de efterlevande ersättning utöver det normala leder till frågan vilken gärning som ska krävas för att högre skadestånd ska dömas ut.

Målet har emellertid inte vunnit laga kraft ännu, varför det fortfarande finns möjlighet för ytterligare upprättelse för de efterlevande. Även om inte högre instans gör en annan bedömning kan rättsläget dessutom komma att ändras vid implementeringen av nyss nämnda EU-direktiv.

3 maj, 2018

Oaktsamhetsansvar vid sexualbrott

Debatten var hård för några år sedan när sexualbrottskommittén presenterade sitt betänkande där man bland annat övervägde om det bör införas en samtyckesbaserad regleringsmodell för våldtäkt. Detta kom senare att i media att kallas för ”samtyckesrekvisitet” och väckte stor uppmärksamhet. På vilket sätt ska ett samtycke till sex uttryckas och hur skulle det egentligen fungera?

Den senaste tiden har dock synen på samtycke till sex kommit att förändras mot bakgrund av den våg med vittnesmål om övergrepp som förekommit inom olika yrkesgrupper. Dessa har uppmärksammat ett genomgående systemfel vad gäller synen på sexualitet och med den bakgrunden framstår samtyckesbaserad lagstiftning som en av allt fler accepterad och vettig lösning. För att illustrera det förnuftiga med samtycke i sig kan vi betrakta förslaget från en mindre uppmärksammad del av betänkandet, att den som köper sex från någon som säljer det under tvång kan dömas för vad som kallar oaktsamhetsbrott. Detta innebär att man döms straffrättsligt för en handling som man i vart fall borde ha förstått skett mot någons vilja. Så här ser det ut rent lagtekniskt.

I sexualbrottskommitténs förslag kommer fall, där den som genomför den sexuella handlingen inte agerar i samförstånd med den som utövar t.ex. våldet, att omfattas av bestämmelsen om han eller hon kände till eller borde känt till att personen inte frivilligt deltog i den sexuella handlingen. Ett typexempel när ovan beskrivna situation skulle kunna inträffa är vid sexköp av en person som är offer för trafficking. Om sexköparen känt till, eller borde känt till att den prostituerades medverkan i sexhandlingen var en följd av misshandel eller hot från en annan person, ska han eller hon kunna dömas för ett allvarligare brott än köp av sexuell tjänst. Bestämmelsen innebär att ett så kallat oaktsamhetsansvar vid sexualbrott införs i svensk lagstiftning. Frågan blir således; hör ett oaktsamhetsansvar hemma i sexualbrottsregleringen?

Ponera att en sexköpare får kontakt med en prostituerad på nätet, vilket sannolikt är vanligt numera. Sexköparen får en adress dit han eller hon ska åka och anvisningar för hur han eller hon ska göra när han eller hon anländer till platsen. Han eller hon blir visad till en lägenhet där en kvinna eller man befinner sig inlåst. Personen som mött sexköparen uppehåller sig sedan under hela sexakten i nära anslutning till rummet. Borde sexköparen här ha insett att den prostituerade inte deltog frivilligt i akten, utan befann sig under hot av annan person. Och finns den insikten, då har sexköparen begått ett brott och kan straffas. Vilket i sig är förnuftig och rimlig reglering i sig.

Många regleringar i svensk lagstiftning innehåller ett oaktsamhetsansvar, dock är sexualbrottsregleringen undantagen. Man kan fråga varför så har varit fallet men viktigare är att belysa att oaktsamhetsansvar faktiskt behövs och tiden är här för att införa det. Har lagstiftaren under alla år ansett att en person som ska genomföra en sexakt blir helt avskärmad från verkligheten och inte ska tillmätas ansvar för förhållanden som är alldeles uppenbara för en utomstående? Ska man undervärdera sexköpares intellekt till den grad att personen ska anses oförmögen att inse att en person, som uppenbarligen befinner sig under hot, inte frivilligt deltar i en sexakt?

Den av Sexualbrottskommittén föreslagna regleringen, tillsammans med införandet av ett oaktsamhetsansvar, kan resultera i att sexköpare i större utsträckning än i dag döms för sexuellt övergrepp (eller motsvarande oaktsamma brott) i stället för köp av sexuell tjänst. Är detta att utvidga ansvaret för långt eller är det en rimlig följd av den syn på sexualbrott, och de som begår sexualbrott vi har idag?

8 mars, 2018

Nya möjligheter att kräva skadestånd av staten för gamla övertramp – i speciella fall

Högsta domstolen konstaterade nyligen att staten kan hållas ansvarig för skador som uppkom för mer än tio år sedan då en central och grundläggande rättighet har kränkts av staten. Slutsatsen är i någon mening banbrytande och samtidig välkommet i den avgränsade krets av individer som kan beröras av utslaget.

Anledningen att Högsta domstolen dömde ut 150 000 kr i skadestånd var att en person felaktigt hade fått sitt svenska medborgarskap fråntaget honom. Vanligtvis preskriberas möjligheten till skadestånd tio år efter att en skada har uppkommit. I det aktuella målet skedde skadan 1989 och skadeståndet dömdes ut 2018.

Högsta domstolen konstaterade därmed att medborgarskap är en central och grundläggande rättighet som staten inte kan frånta en medborgare utan konsekvenser, inte ens när ansvarsfrågan tas upp i domstol mer än tio år efter skadans inträffande.

Även om domen ska läsas med viss försiktighet uppstår frågan om resonemanget också kan gälla för tvångsvårdade barn som farit illa i statens försök till vård och omsorg men detta skedde för mer än tio år sedan?

Om så är fallet vet vi inte ännu, men domen förbättrar möjligheten för vanvårdade individer, vars konventionsskyddade mänskliga rättigheter åsidosatts i barndomen, att faktiskt ha en chans att kräva ansvar av det allmänna även efter att den tioåriga preskriptionen löpt ut.

Läs gärna domen – den bjuder på intressant läsning och pekar ut en lovande väg framåt.

1 december, 2017

VINST I HOVRÄTTEN I TRAFIKSKADEMÅL FÖR LEGIO

– Det enskilda fallet ska bedömas framför allmänna förklaringsmodeller –
LEGIO ingav stämningsansökan mot Länsförsäkringar och begärde att bolaget skulle betala den unga mannen för hans livsvariga inkomstförlust och hans personskada. Hovrättens dom kom nu i veckan och hovrätten konstaterar såsom tingsrätten att besvären beror på trafikolyckan och att Länsförsäkringar därför är skyldiga att ersätta mannens skada livet ut.

Försäkringsbolaget gjorde i målet gällande att besvärsutvecklingen var osannolik och byggde sitt resonemang på att de flesta som drabbas av motsvarande skador blir friska varför detta borde gälla för alla skadade.

LEGIO har i målet förklarat att trots att ca 9 av 10 vid denna typ av skada blir mer eller mindre återställda så innebär det inte att den tiondes skada som inte återgår skulle vara osannolik i sig. Denna förklaring delas även av hovrätten (och även tingsrätten) som helt korrekt bedömde att det är det enskilda fallet som ska prövas och att bedömningen inte kan utgå från allmänna förklaringsmodeller.

”Till skillnad från medicinska förklaringsmodeller, som oftast grundas på empiriska data (statistik), har domstolen att avgöra ett enskilt fall. Den helt övervägande delen skador liknande [den skadades] skaderegleras utan inblandning av domstol. De få fall som får en juridisk prövning är ofta komplicerade och låter sig inte enkelt bedömas enbart med ledning av den traumatiska principen eller andra generella förklaringsmodeller, vars validitet möjligen inte är lika uttalad för dessa ovanliga fall.

Snarare än att pröva tillämpligheten av någon viss medicinsk förklaringsmodell måste domstolen därför, utifrån processmaterialet som helhet, bedöma om det i just detta fall är klart mer sannolikt att besvären har orsakats av olyckan än av någon annan omständighet som aktualiseras av materialet.”

Försäkringsbolaget tvingas nu utbetala ersättning till den unge mannen om sammantaget flera miljoner samt samtliga rättegångskostnader. För frågor eller mer information, prata med någon av oss på LEGIO.

27 november, 2017

”Kommer TV4 och Svenska Akademiens självrannsakan vara meningsfull”

Det finns en enastående kraft i #metoo kampanjen. Den har fört fram exempel på situationer där främst kvinnor utsätts för brott i form av tafsande, kladdande och regelrätta våldtäkter av personer i maktpositioner utan att omgivningen reagerat. Vad som händer idag är en ny syn på sexualbrott där den drabbade inte skambeläggs utan kan prata fritt om det inträffade. Detta är positivt. Media, kultur, sport och vår egen bransch advokater har fått fokus på systemfel som vi gemensamt kan och ska komma tillrätta med och naturligt så har rättsväsendet och juridiken en central roll att spela.

Tafsande, kladdande och regelrätta våldtäkter är förbjudet enligt lag. Bedömningen av vad som är lagstridigt hanteras av rättsväsendet. Detta innebär att åklagare, ombud och domstol är del i den process som bedömer vem som har ansvaret och vad ansvaret får för följder. Det är rättssystemet som ska avgöra ansvaret och ansvaret kan ligga på flera nivåer. Enligt lagstiftningen ska förövare och den organisation som valt att blunda för sexuella trakasserier i sin verksamhet stå till svars. Förövaren kan dömas till påföljd och skadestånd, och även organisationen kan dömas att betala skadestånd till Dig som är drabbad.

Den juridiska bedömningen ligger hos domstol, men i nuläget så finns det exempel på ytterligare juridiska verktyg som så att säga plockas fram ur lådan. TV4 och Svenska Akademien har i dagsläget anlitat advokatbyrå för att juridiskt gå till botten med de stora fel som rapporterats inom deras verksamheter, vad nu det innebär? Ansvarsfrågan avgörs enbart i domstol, men tillvägagångssättet att anlita en egen advokat för att rättsligt avgöra bristerna inom organisationen har blivit något mera vanligt på senare år.

Vanligtvis innebär det att ledningen som beställt utredningen får en sammanställning av vad intervjuade medarbetare redogjort för har hänt. Därifrån bedöms vilka brott som har begåtts och om organisationen har gjort fel eller inte (en onödig slutsats för det är domstolens jobb). Avslutningsvis, utgår vi ifrån, ger advokatbyrån riktlinjer och rekommendationer vad arbetsgivaren kan göra för att följa lagen och hindra att det händer igen. Därefter uttalar sig ledningen och antar ett åtgärdsprogram och saken är hanterad. Detta är vad vi skulle kalla ett relativt meningslöst juridiskt verktyg. Bättre vore att använda den utredning som advokatbyrån gör på ett meningsfullt sätt.

Det meningsfulla sättet är enligt oss att drabbade medarbetare ges upplysning om vilka brott som de kan ha utsatts för och att advokaten sammanställer den bevisning som Du i egenskap av brottsoffer kan ta med Dig till en polisanmälan. Den här bevisningen som advokatbyrån tveklöst kommer att få överblick av kommer också kunna användas i mål om skadestånd mot arbetsgivaren om denne har blundat för de sexuella övergreppen. För missförhållanden som förekommer exempelvis i vården så uppmuntras medarbetaren att göra en lex maria anmälan för att problemen ska bli kända och att de ska kunna motverkas. På samma sätt borde TV4 och Svenska Akademien uppmuntra de drabbade att föra talan mot både förövare och organisationen som eventuellt har begått fel. På så vis kan alla inblandade komma till klarhet med vad som gäller juridiskt. Detta är det meningsfulla sättet att använda en av arbetsgivaren beställd juridisk utredning. Om TV4 eller Svenska Akademien väljer ett meningsfullt eller meningslöst förhållningssätt till den utredning de båda har initierat återstår att se. Men att utredning överhuvudtaget initierats kan gagna Dig som är drabbad.

Är Du drabbad av ett sexualbrott begär att få ta del av utredningen Din arbetsgivare gör när den är klar. Begär ett målsägandebiträde, som staten betalar, innan första poliskontakten och gå tillsammans och  gör Din polisanmälan. Vi rekommenderar att Du väljer ett ombud som både kan bedöma vilken ersättning Du kan få för brottet av förövaren (straffrättslig prövning), men också kan ge råd om det även kan finnas en möjlighet att begära skadestånd från arbetsgivaren (civilrättslig prövning). Det här är en krävande och tuff process, så se till att anlita ett målsägandebiträde som Du litar på och att Du får samma målsägandebiträde genom hela prövningen.

Ett målsägandebiträde ger Dig stöd under hela processen och statistiken visar att det ger bättre resultat än om Du inte har något målsägandebiträde. Alla Ni som har stigit fram och berättat vad Ni varit med om har gjort en oerhört modig handling och gjort problematiken offentlig vilket är väsentligt för att belysa problemet. Vill Ni också utkräva ansvar juridiskt gör det och det finns möjlighet till en meningsfull juridisk prövning även för Dig som kräver samma mod och kraft Du redan hitintills uppvisat.

15 oktober, 2017

”Dömer doktorn eller domaren doktorn?”

I det mediala flödet de senaste åren kan man inte ha undgått att en viss kirurg vid Karolinska Universitetssjukhuset har, milt sagt, kritiserats för det sätt han har transplanterat luftstrupar. Patienter har dött och många av oss är intresserade att veta om lagen säger ja eller nej till vården han utfört. Vid dessa transplantationer kan han ha agerat helt fel – eller helt rätt – utifrån lagens synpunkt. Den frågan kommer däremot aldrig att få sitt juridiska svar då åklagare beslutade att lägga ned förundersökningen i de anmälda fyra fallen. Även det beslutet kan vara helt rätt – eller helt fel. Den frågan kommer vi heller aldrig att få besvarad eftersom frågan inte går till domstolen. I åklagarens beslut, som för all del kan vara helt korrekt, så förs en hel del medicinska resonemang, vilket är naturligt i den här typen av situationer. Uppdraget för det juridiska systemet blir då att göra en juridisk bedömning av en komplicerad medicinsk fråga. Vilket svar det juridiska systemet kommer fram till är intressant för alla som är eller kan bli patienter i sjukvården och de läkare och sjukskötare/skor som vårdar oss.

Läser man besluten om att lägga ned förundersökningen, och lyssnar på intervjuer med åklagaren så uppfattar vi det som att stor vikt lagts vid om vården var förenlig med medicinsk vetenskap och beprövad medicinsk erfarenhet. Eftersom det finns motstridiga medicinska vetenskapliga uppfattningar kan man inte pröva frågan från ett juridiskt perspektiv om exempelvis oaktsamhet föreligger. Vilket är en av anledningarna till att förundersökningen läggs ned. Är det inte just den ovissheten som tingsrätten borde ha avgjort? Om frågan är komplicerad och rör vård där patienter faktiskt har dött, är det inte viktigt att frågan avgörs i domstol? Anser man i motsats till den medicinska expertis som uttalat sig under förundersökningen, är rätt forum att avgöra vad som är juridiskt sett oaktsamhet kanske åklagaren borde ha låtit målen gå till åtal i tingsrätten.

Om läkaren hade åtalats så ja, då hade komplicerade medicinska frågor uppkommit för domstolen att ta ställning till. Vilket inte är ett hinder för prövningen, domstolen kan enligt Rättegångsbalken 35:6 ordna en egen medicinsk expert som uttalar sig i saken. Parterna kan också åberopa egna medicinska experter. Efter att domstolen har lyssnat och tagit in vad alla medicinska experter har att säga är till det till syvende och sist domstolen som gör den rättsliga bedömningen av vad lagen anser, exempelvis om vad som är oaktsamt eller inte. Så borde det ha gått till enligt oss och det är i den här delen beslutet brister.

Skuldfrågan i ett mål som rör komplicerade medicinska bedömningar ska inte avgöras på förundersökningsstadiet, och läggas ner just för att bedömningen är komplicerad. Bättre vore att frågan gick till åtal och domstolen dömer om doktorn är ansvarigt eller inte. Då hade vi också fått juridisk vägledning huruvida den här typen av risktagande är acceptabelt inom vården eller leder den till straffansvar. Som sagt, åklagaren kan ha gjort helt rätt i sin bedömning att läkaren inte kan fällas. Eller så gjorde de fel. Vi får aldrig veta vilket, för att den juridiska prövningen inte har genomförts, istället har rättssystemet resignerat för sakkunniga som ligger utanför den juridiska sfären, vilket helt enkelt är obra som man skulle uttryckt saken i den norra delen av landet.

Jens-Victor, Christer och Carl-Johan

21 september, 2017

”Let our people go surfing”

Grundläggande i vår verksamhet är att arbetet ska vara roligt och motiverande. Motiverade och sporrade kollegor gör enligt vår erfarenhet den bästa insatsen för våra kunder. Vi värdesätter att alla våra medarbetare ska ges möjligheten att ha balans mellan arbetet och fritiden. Vi tillämpar därför flexibel arbetstid.

Det innebär att man kan ägna en eftermiddag åt sina sporter om förhållandena är bra, eller med en vän som är på besök i stan så länge arbetet håller vår höga standard och det inte får någon negativ effekt för andra. Våra medarbetare ges också möjligheten att ta åtta veckors tjänstledighet vartannat år för att resa, ägna sig åt vänner och familj eller just det som känns mest angeläget och värdefullt att spendera sin tid på där man befinner sig i livet. Även om detta har tillämpats länge på LEGIO så är konceptet inte unikt. Patagonia, tillverkare av kläder för skidåkning, klättring och surfing, har samma syn på flexibel arbetstid och hur detta motiverar medarbetarna. Som grundaren Yvon Chouinard uttryckte det:

”En seriös surfare planerar inte att surfa nästa tisdag klockan två. Man surfar när det finns vågor, och tidvattnet och vinden är rätt.”

Den insikten resulterade i en bok om deras management filosofi som just heter ”Let my people go surfing”, vilket är en av de principer som Patagonia tillämpar för att motivera sin personal där många just ägnar sin fritid åt berg och hav. Vi håller med om att detta är en klok filosofi som med framgång också kan appliceras på en advokatbyrå. Den viktigaste motivationen att prestera bästa möjliga resultat är inte alltid eller endast utsikten att som biträdande jurist eller advokat arbeta långa dagar och helger med ett delägarskap i sikte många år bort. Det finns andra sätt att motivera medarbetare och blivande delägare som vi ser det. För flera av oss är det kanske värdefullt att tillvaron också mitt i karriären ger möjligheter att leva hela livet på det sätt man finner bäst. Möjligheten att göra så skapar i sin tur mycket drivna och motiverade jurister för Dig som anlitar LEGIO. En alla-vinner-situation som vi ser det.

Jens-Victor, Christer och Carl-Johan

10 april, 2017

Vinstdelningen för 2016 går till Bufff

I ett tidigare blogginlägg har delägarna Carl-Johan, Christer och Jens-Victor redogjort för den vinstdelningsfilosofi som vi på LEGIO har. För år 2016 har LEGIO beslutat att skänka 1 % av vinsten åt organisationen Bufff (Barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse). Bufff (som tidigare hette Bryggan) är en ideell och politiskt och religiöst obunden organisation som arbetar för att stötta och förbättra villkoren för barn och ungdomar som har en eller flera familjemedlemmar i fängelse. Till Bufff kan barn och ungdomar maila eller ringa och prata, eller besöka någon av de åtta lokalorganisationerna som finns på olika platser i landet. Bufff:s lokalorganisationer anordnar bl.a. familjedagar, erbjuder samtalsstöd för barn och ungdomar, och har stöd- och ungdomsgrupper. De ideella krafterna på Bufff anordnar också föreläsningar och sammanställer och administrerar informationsmaterial för andra att ta del av. Om du vill läsa mer om Bufff så hittar du all tänkbar information på deras hemsida http://bufff.nu/vuxen/.

I vårt arbete möter vi ofta barn som far illa eller har det jobbigt på ett eller annat sätt. Dessa barn – alla barn – ligger oss varmt om hjärtat. Att skänka en del av vinsten till Bufff är därför ett sätt för oss att hjälpa några av dessa barn. Det kan låta som en klyscha, men barnen – alla barn – är vår framtid. Den vettigaste investeringen vi kan göra är den i våra barn!

Vi på LEGIO Advokatfirma tar tillfället i akt att önska er alla en glad påsk!

23 februari, 2017

Hemförsäkring och livränta

På vår blogg tar vi upp aktuella frågor som uppkommer i verksamheten som kan vara av intresse.

1) Har du hemförsäkring hos Trygg-Hansa.
Har du hemförsäkring hos Trygg-Hansa är det viktigt att du kontrollerar vilka personer som står på försäkringsbrevet. Om hela familjen inte står upptagna finns det risk att försäkringen inte gäller i alla delar, t.ex. rättsskyddet. Ring Trygg-Hansa och fråga vilka som är försäkrade. Får du ett positivt besked, be dem skicka en kopia på ditt försäkringsbrev. Om negativt besked, be dem anteckna alla familjemedlemmar på försäkringsbrevet och be dem att skicka en kopia på det nya försäkringsbrevet.

2) Har du livränta p.g.a. av skada eller sjukdom.
Kontrollera att din livränta stämmer med din löneutveckling som oskadad. Detta bör göras åtminstone 3-5 år efter livräntan framställts. Kolla din lön via din tidigare arbetsgivare eller ditt fack.
Föreligger en differens på 10%, så kontakta ett juridiskt ombud för justering mm.

3) Har du fyllt 65 år och haft livränta.
Det har visat sig att många med livränta får en pension vid 65 års ålder. Det vanligaste felet är att tjänstepensionen blir fel och att de som har fortsatt livränta efter pensionering får för lågt belopp.
Be en jurist för säkerhets skull kontrollera. Legio har en särskild avdelning som handhar denna fråga.

Med vänlig hälsning,

Carl-Johan Vahlén