legio-logo          
version 2018

Skadestånd på grund av terrorbrott

Rakhmat Akilov dömdes till livstids fängelse för terroristbrott genom mord och allmänfarlig ödeläggelse, försök till terroristbrott genom försök till mord och framkallande av fara för annan. Han ålades även att betala ut stora summor skadestånd till de många målsäganden som drabbades i dådet.

De överlevande målsägandena, som utsattes för mordförsök, tillerkändes kränkningsersättning. Schablonbeloppen för dessa typer av brott uppgår till 100 000 kr för lindriga skador och 125 000 kr för allvarliga skador. På grund av det särskilt starka hot som terrordådet innebar, samt att det oerhört hänsynslösa tillvägagångssättet framstår som särskilt kränkande, frångick tingsrätten schablonerna.

De som drabbades av lindriga, eller inga, skador tillerkändes 125 000 kr. De som drabbades av allvarliga skador, samt den pojke som i samband med mordförsöket på honom själv även förlorade sin pappa, tillerkändes 150 000 kr.

Även de överlevande målsägandena, som utsattes för framkallande av fara för annan, tillerkändes en högre kränkningsersättning än normalt. De målsägande som befann sig på Drottninggatan strax innan eller under terrordådet tillerkändes 30 000 kr. De målsägande som befann sig inne på Åhléns tillerkändes 40 000 kr.

Utöver de drabbade på platsen tillerkändes även de efterlevande till de personer som miste livet i terrordådet viss ersättning. Beträffande denna anhörigersättning, vilken utgår för den personskada som till följd av dödsfallet åsamkas den som stod den avlidne särskilt nära, fann tingsrätten att det inte framkommit tillräckliga skäl för att frångå den fastställda schablonen. Ersättningen bestämdes därför till 60 000 kr.

Utöver anhörigersättning yrkade de efterlevande kränkningsersättning. Som huvudregel betalas kränkningsersättning endast ut till de som direkt har drabbats av brott. För att kränkningsersättning ska kunna betalas ut till efterlevande krävs därmed att de själva, genom brottet, utsatts för angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära.

Av EU-direktivet om bekämpande av terrorism framgår att familjemedlemmar till personer vars död är en direkt följd av terroristbrott själva kan utgöra offer för terrorism om de lidit skada av personens död. Direktivet har emellertid inte genomförts i svensk rätt ännu, varför bestämmelserna inte rubbar den huvudregel som gäller idag.

Trots att tingsrätten konstaterat att de efterlevande drabbats synnerligen hårt av Akilovs gärningar tillerkändes de därmed inte någon kränkningsersättning.

Sammanfattningsvis gick tingsrätten över schablonerna för kränkningsersättning till de överlevande, men avslog kränkningsersättning till de efterlevande och fastställde anhörigersättningen till belopp enligt schablon.

Att tingsrätten inte ens vid ett terrorbrott av det slag som begicks på Drottninggatan den 7 april 2017 beviljar de efterlevande ersättning utöver det normala leder till frågan vilken gärning som ska krävas för att högre skadestånd ska dömas ut.

Målet har emellertid inte vunnit laga kraft ännu, varför det fortfarande finns möjlighet för ytterligare upprättelse för de efterlevande. Även om inte högre instans gör en annan bedömning kan rättsläget dessutom komma att ändras vid implementeringen av nyss nämnda EU-direktiv.

Dela detta: